Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han kan deltaga uti Högsta domstolens förhandlingar
och då äger två röster, samt att dom lydande på
dödsstraff städse skall underställas honom. Naturligtvis
gör han så godt som aldrig bruk af förstnämnda rätt,
hvilken kvarstår blott såsom ett ärevördigt minne från
den tid, då konungen verkligen gaf dom. För öfrigt
äger han benådningsrätt i afseende på förbrytelser,
men skall i statsråd efter Högsta domstolens hörande
därom fatta beslut[1].
Bland öfriga den svenske konungens
befogenheter må märkas: att han är den svenska statskyrkans
primas; att han kan sammankalla ständerna till urtima
riksdag, hvarmed före 1866 följde nya val, men
han kan icke upplösa församlad riksdag, förr än
fyra månader förflutit från dess öppnande[2]. Han
utnämner vidare talmän i stånden utom i prästeståndet
där ärkebiskopen var själfskrifven, liksom nu uti
kamrarne. Denna konungens rätt är af stor konstitutionell
betydelse, dels så att därigenom förhindras ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
