Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synes, förkastas; ty den stämmer ej med den enda
rationella indelningsgrund, som gifves — sättet för
statsviljans bildande.
Men vi skola ej uppehålla oss vid dessa ganska
ofruktsamma tvisteämnen. Den moderna statsläran
bjuder allt för mycket därpå under inflytande af den
lärda skolastik, som länge tumlat om med den. Vårt
syfte är ej heller så mycket att gifva en juridisk
systematik af statsformerna som en politisk öfversikt af
dem såsom inledning till det svenska och i allmänhet
det nutida parlamentariska lifvet. Och det sist nämnda
gäckar hvarje juridisk konstruktion, såsom äfven de
svurne anhängarne af denna metod själfve erkänna.
Med de skrifna rättssatserna såsom normer för
statslifvet kan den reda sig, men i fråga om detta själft
och det sätt, hvarpå det följer eller icke följer den
skrifna rätten, kommer den till korta. Äfven den för
hvarje djupare insikt uti tingen så nödiga genetiska
uppfattningen är för den juridiska metoden oåtkomlig.
Men vill man rätt förstå det moderna statslifvet och
de olika former, det ikläder sig, så måste man
betrakta dem under utvecklingens synvinkel. Ty de
nutida statsformerna äro i stort sedt länkar uti en och
samma utvecklingskedja.
Följes denna slagruta, så måste de nutida
statsskicken — alltjämt efter sättet för statsviljans bildande
— hänföras till tre hufvudtyper: envälde, konstitutionel
monarki samt parlamentarism (demokrati).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
