Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författning på dualistisk grund. Sverige står ensamt i
Europa som representant för denna statsform.
Naturligen är den svenska tillämpningen däraf icke i
enskildheter lika med den amerikanska, men typen är
densamma. Detta kan för den oinvigde synas underligt. I
hans ögon torde det knappt gifvas två statsväsen, mera
olika än Sverige och den stora Unionen hinsidan
Atlanten. Sverige är en enhetsstat, Unionen en förbundsstat;
det förra är monarki, den senare republik. Men dessa
olikheter gälla icke författningen eller blott utanverken
däri; och det är om den förra allenast, det här är fråga.
Den först nämnda stora olikheten, som verkligen
är radikal, rör sålunda icke statsskicket d. v. s. den
egentliga författningen, utan statsarten. Staterna kunna
nämligen, såsom ofvan anmärkts, delas bland annat
uti enkla stater och sammansatta (förbundsstater och
statsförbund.) Denna åtskillnad återverkar naturligen
på författningen, men icke så att den senare däraf
bestämmes. Författningen är nämligen den ordning,
enligt hvilken statsviljan bildas. Men denna ordning
kan vara alldeles densamma uti artskilda statsväsen.
De märkligaste modifikationer, som i förevarande fall
följa af den olika statsarten, gälla den öfre kammarens
sammansättning samt statsverksamhetens omfång.
Förenta Staternas senat väljes af de särskilda
delstaterna och företrädde ursprungligen blott dem. Och
i följd af staternas autonomi har Unionen ett mycket
begränsadt område för sin verksamhet. Men detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
