Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man likväl icke föreställa sig, att allt stått stilla i
Unionens statsväsen. Men förändringarna gälla icke så
mycket institutionerna som deras sätt att funktionera
och det politiska lifvet. Starkast framträda de uti det
sociala grundlaget för det sistnämnda —
partibildningen och partiernas uppgifter.
Partibildningen i Förenta Staterna påminner till
det yttre om Englands berömda partiväsen. Två
jämnstarka partier stå emot hvarandra, republikaner och
demokrater, såsom de nu efter hvarjehanda
namnväxling heta, täflande på alla punkter om öfvervikten i
det offentliga lifvet och i närvarande stund kämpande
endast härom. Det är ju alldeles som i England; och
likväl finnas knappt två partiväsen mera olikartade än
dessa. Partierna i F. St. gå tillbaka till motsatsen
emellan staterna och helstaten vid dennas bildande.
Antifederalisterna ville framför allt bevara staternas
själfständighet, medan federalisterna höllo på unionen.
Till denna motsats sällade sig mycket snart
intressemotsatsen mellan den slafhållande södern, som var
frihandelsvänlig, och de norra staterna, som förbjödo
slafveriet och för sin uppväxande industri önskade
skydd. Dessa motsatser, som till sist hotade att spränga
unionen, utplånades emellertid i den världshistoriska
kris, som år 1861 och följande år räddade densamma.
Under denna kris begrofs i blod icke blott den gamla
antifederalismen utan äfven de nämnda stora
ekonomiska motsatserna. Visserligen hänger en del sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
