Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emedan de funnos i kantoner och kommuner samt
tilltalade den stora massan. Däremot synes det
sannolikt, att förbundsregeringen, som hittills mest varit
blott verkställaren af församlingens vilja, härigenom
får sin andel uti statens styrelse något ökad — aldra
helst om förslaget att medlemmarne däri skola väljas
af hela folket, icke som nu af förbundsförsamlingen,
en gång blir verklighet.
Söker man i ett enda ord karaktärisera denna
egendomliga, från andra moderna författningar så
afvikande statsform, så må man nämna den en
kommunal författning. Ty sådan är dess typ och från
kantoner och kommuner leder den sitt ursprung. Det
är en alldeles motsatt utveckling mot den, som gifvit
sig tillkänna i Förenta Staterna. Där ha delstaterna
modellerat sig efter Unionen, här åter förbundet efter
sina delar. Med undantag af förbundsförsamlingen,
som organiserades efter amerikanskt mönster på två
kamrar, är allt taget från kantonerna och genom dessa
ytterst från kommunerna: den kollegiala regeringen,
den allsmäktiga församlingen, slutligen referendum och
folkinitiativ. Kommunala statsförfattningar voro i
antiken vanliga, i nutiden förekomma de endast i Schweiz,
öfver hufvud äro de möjliga blott uti ett litet land
med en fåtalig befolkning. De viktigaste
förutsättningarna för att ett så beskaffadt statsskick skall äga
bestånd och funktionera väl, äro likväl, att staten ej
har farliga grannar samt vidare en klok och måttfull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
