Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
KAPITEL II.
rum, i det att grufintressentema sjelfva uttaga och bearbeta
malmen. Men vidare möter vid värdering på grund af
afkastningen städse frågan, efter hvilken procent skall
kapita-liseriugeu verkställas, en fråga som i detta fall år allt annat
än lätt att besvara. Att en kapitaliseriug till vanlig räntefot
icke är möjlig, synes oss vara obestridligt. Ingen enskild
lär t. ex. vid köp af dessa värdeföremål underlåta att taga
hänsyn till såväl att fyndigheten kan taga slut, som att dess
brytning framdeles kan erbjuda större kostnader. Han måste
alltså beräkna utom vanlig ränta å det kapital, hvars
eqvi-valent fyndigheten skall utgöra, äfven amorterings- och
risk-procent. Betraktar man åter saken från national-(social-)
ekonomisk synpunkt och då sätter folket (folkförmögenheten)
som den fiktive ägaren och bearbetaren af landets hela
fyn-dighetstillgång, så bortfaller väl i vissa fall
amorterings-procenten, eller åtminstone nedsjunker den till ett minimum,
men riskprocenten står qvar och belastas dertill nu af samtliga
de brytningar, som gått med förlust,1 äfvensom försöksarbeten.
Af dessa båda synpunkter för besvarandet af frågan om
kapitaliseringsprocenten torde den sist anförda vara den vid
en uppskattning af nationalförmögenheten riktigaste; och
hafva v i på grund deraf trott oss böra beräkna
kapitalise-ringen af jernmalmsfyndigheter, hvarå amorteringsprocenten
är så godt som ingen, efter 6 %, och af andra grufvor och
fyndigheter efter dels 71/., dels 10 %.
Att värderingen i förevarande fall grundar sig på
afkastningen endast under ett år, inverkar föga till
förfång-för dess tillförlitlighet. Visserligen vexla brytningspriseu uti
samma grufva ofta år för år betydligt, men med den stora
mängd grufvor, som brytas, särskildt jerngrufvor, hvaraf år
1885 omkring 500, balansera vexlingarne i detta afseende
hvarann. Arsafkastningen för hela riket blir sjelf derigenom
ett medeltal, hvilket, så länge brytningen för hela landet
håller sig på samma höjd, nog lär vara ganska konstant.
Att åter taga hänsyn till de förändringar, som under olika
år träffa malmprisen, anse vi vara obehüfligt vid en upp-
1 Sålunda brötos mer än 770,000 centner jernmalm är 1885 utan
vinst eller med positiv förlust.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
