Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i städer, köpingar och liknande orter, tomt- och gårdsplats
för s. k. lägenheter äfvensom vattenfall, hvilka särskildt
taxeras. Af byggnader äro annan fastighet alla utom
de till jordbruksfastighet samt de till kanaler, jernvägar
och andra kommunikationer hörande,[1] alltså: boningshus i
städer etc., villor och lägenheter, magasiner m. m., slutligen
alla de byggnader, som i jordeboken innefattas under
benämningen verk och inrättningar, d. v. s. fabriker, qvarnar
och sågar (utom möjligen för husbehof å jordbruksegendom),
tegelbruk, hyttor, ugnar och alla öfriga industriella
byggnader.
Men jemte nu anförda i egentlig mening fast egendom
inbegripes uti »annan fastighet» jemväl ett slag af
värdeföremål, som ur ekonomisk synpunkt närmast är att betrakta
såsom en del af den rörliga egendomen (kapitalet).
Utan att B.-F. så stadgar, men på grunder, som nedan
anföras, innefattas uti värdet af »verk och inrättningar» allt
med byggnaderna på ett eller annat sätt förenadt och till
desamma hörande maskineri. Det uppskattade värdet af en
fabrik, en hytta, en såg o. s. v. är värdet af på en gång
byggnaden och det fasta inventariet. Utan undantag gäller
visserligen icke denna norm för taxeringen af »verk och
inrättningar»; dock äro, så vidt vi kunnat finna, afvikelserna
derifrån sällsynta. På landsbygden torde den så godt som
undantagslöst tillämpas och väl äfven i de flesta städer utom
Stockholm.[2]
Anledningen till denna praxis i fråga om uppskattningen
af verk och inrättningar är att söka dels deri, att dessa båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>