- Project Runeberg -  Sveriges Nationalförmögenhet, dess storhet och tillväxt /
31

(1890) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Pontus Fahlbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i städer, köpingar och liknande orter, tomt- och gårdsplats
för s. k. lägenheter äfvensom vattenfall, hvilka särskildt
taxeras. Af byggnader äro annan fastighet alla utom
de till jordbruksfastighet samt de till kanaler, jernvägar
och andra kommunikationer hörande,[1] alltså: boningshus i
städer etc., villor och lägenheter, magasiner m. m., slutligen
alla de byggnader, som i jordeboken innefattas under
benämningen verk och inrättningar, d. v. s. fabriker, qvarnar
och sågar (utom möjligen för husbehof å jordbruksegendom),
tegelbruk, hyttor, ugnar och alla öfriga industriella
byggnader.

Men jemte nu anförda i egentlig mening fast egendom
inbegripes uti »annan fastighet» jemväl ett slag af
värdeföremål, som ur ekonomisk synpunkt närmast är att betrakta
såsom en del af den rörliga egendomen (kapitalet).

Utan att B.-F. så stadgar, men på grunder, som nedan
anföras, innefattas uti värdet af »verk och inrättningar» allt
med byggnaderna på ett eller annat sätt förenadt och till
desamma hörande maskineri. Det uppskattade värdet af en
fabrik, en hytta, en såg o. s. v. är värdet af på en gång
byggnaden och det fasta inventariet. Utan undantag gäller
visserligen icke denna norm för taxeringen af »verk och
inrättningar»; dock äro, så vidt vi kunnat finna, afvikelserna
derifrån sällsynta. På landsbygden torde den så godt som
undantagslöst tillämpas och väl äfven i de flesta städer utom
Stockholm.[2]

Anledningen till denna praxis i fråga om uppskattningen
af verk och inrättningar är att söka dels deri, att dessa båda


[1] Undantag härifrån, i det att en för jordbruksdrift afsedd
byggnad under vissa egendomliga omständigheter kan komma att uppskattas
som »annan fastighet», hafva endast juridisk betydelse. (Se härom
Kommentar t. B.-F. af Davidson, s. 17.) — Till kommunikationsleder
hörande stationshus, verkstäder och andra för anläggningen erforderliga
byggnader äro enligt B.-F. § 3, mom. 4 icke föremål för taxering.
[2] Enligt uppgift skulle i Stockholm härutinnan förfaras på olika
sätt inom olika församlingar. — I de fall då taxeringar af detta slag
föranledt klagomål, har såväl kammarrätten som Kongl. Maj:t
uttryckligen faststält den ofvan angifna regeln. (Se Samling af Kongl. Resolut.
och Bref under åren 1885—1888 rör. tillämpningen af
Bevillningsförordningen,
af Hj. Rettig, Sthlm 1889, N:is 24, 29.) Deremot gäller
den icke i det fall, att byggnaden tillhör en person, maskineriet en
annan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:52:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fpsvformog/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free