Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA. NATIONALFÖRMÖGENHETENS RELATIVA STORLEK. 77
För Danmark representerar jorden med skog öfver hälften
af hela nationalförmögenheten, för Sverige 42,0 9 %, för Norge
35,8 5 %. I Norge utgör handelsflottan 4,9 s % af det hela,
i Sverige ocli Danmark föga öfver 1 %. Karakteristiskt för
Sverige är den låga procentsatsen å myntstock, blott ~/s
och den höga å kommunikationer, 6,"s %,
Den gifna jemförelsen mellan de tre nordiska rikena
meddelar alltså intet, som man ej på förhand kunde ana.
Danmark är ett relativt betydligt rikare land än Sverige,
Sverige något rikare än Norge. Dock må ej förglömmas,
att icke blott förmögenhetssiffrorna utan väl ännu mer
inkomstsiffrorna äro bestämmande för omdömet, om folkens
förmögenhetslägen. Kunde vi här anföra äfven de senare
siffrorna, skulle de antagligen visa helt andra förhållanden.
Danmarks relativt stora nationalförmögenhet beror framför
allt på de höga jordvärdena; men dessa grunda sig icke
blott på jordens höga afkastningsförmåga utan väl ännu mer
på dess jemförelsevis begränsade mängd. Det är den större
folkmängdstätheten, som tack vare jordräntan drifver upp
jordvärdena till eu så betydande höjd och derigenom
nationalförmögenheten. Afkastningen är säkerligen icke proportionellt
lika stor. Hvad åter Norge beträffar må först och främst
märkas, att den för detta land så vigtiga inkomstkällan,
1 O O ’
fisket, är i jemförelsen öfver de tre ländernas tillgångar
alldeles lemnad ur räkningen. Men vidare gifver Norges
handelsflotta eu i förhållande till värdet af densamma vida större
afkastning än Danmarks men i synnerhet större än Sveriges.1
Jemförda med afseende på nationalinkomsten skulle sålunda de
tre nordiska rikena icke förete så stora olikheter, som
jemförelsen mellan deras förmögenhet utvisar, och särskildt skulle
skilnaden mellan Sverige och Norge i förmögenhetsafseende
per hufvud räknadt säkerligen då vara ingen. De absolut
taget större siffrorna för den svenska nationalförmögenheten
1 Af norska handelsflottan i utländsk fraktfart inseglade brutto
frakter utgjorde i ärligt medeltal 1880—85 ej mindre än 95 mill. kr.,
under det att samma inkomst för Sverige under enahanda tid belöpte
sig till endast 34,s mill. kr. årligen. Det norska fisket beräknas för
åren 1875—S5 i medeltal gifva ungefär 22,5 mill. kr. årligen. (Ur stat.
Åàrbog f. Kongeriget- Norge.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
