Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA NATIONALFÖRMÖGENHETENS TILLVÄXT.
97
Anmärkning. Taxeringarnc fore 1862 iakttogo vida flera
specifikationer af den fasta egendomen, än hvad senare B.-F. föreskrifva. Den
för 1813—1861 upptagna jordbruksfastigheten utgöres sålunda af de
båda skilda kategorierna »hemman» och »lägenheter» — utom kronans.
Under annan fastighet för samma år har sammanförts följande skilda
slag af egendom: »städernas hus, tomter och jordar», »bruk och
bergverk», »fabriker och manufakturinrättningar m. m.», »mjöl- och
säg-qvarnar» (utom kronans) samt »frälseräntor». Full öfverensstämmelse
med afseende på deri ingående kategorier af egendom äger således icke
rum mellan de före 1S62 uppförda värdesummorna ocli de följande,
iiåfjot som vi endast för fullstiindiglieteus skull velat omnämna, då ju
ändock icke en jemförelse mellan värdena före och efter nämnda år är
möjlig i följd af taxeringarnes otillförlitlighct derförinuan. — Källor:
Generalsammandrag öfver Bevillningen m. m., samt beträffande
fördelningen på land och stad före 1879 åtskilliga komité-betänkanden.
Den anförda tabellen gifver det äskade materialet för
undersökningen 0111 den svenska nationalförmögenhetens
förändringar under sist förflutna 27 år, hvad beträffar de två
ojemförligt största posterna deri, jordbruksfastighet och annan
fastighet. Innan vi emellertid inlåta oss på denna
undersökning, måste vi beröra ett rent teoretiskt spörsmål, hvilket
hotfullt ställer sig i vägen, stängande hvarje utsigt att vinna
något som helst, resultat af en dylik undersökning, derest
icke detsamma kan på ett tillfredsställande sätt besvaras.
Vi skola söka i största korthet antyda såväl detta spörsmål
som det svar, vi anse derå böra gifvas.
Som bekant stiga värdeföremålen i pris, när antingen
tillgången derå minskas vid oförändrad efterfrågan, eller
efterfrågan stegras vid lika tillgång. I förra fallet minskas
förrådet af befintliga förnödenheter absolut, i senare endast
relativt, d. v. s. i förhållande till det förstorade behofvet,
men verkan på värdena är städse densamma: de stiga. Med
afseende på ett folks förmögenhet kan man i följd häraf få
bevittna, att totala värdet, i penningar uttryckt, af en
förmögenhetspost förblifver oförändradt eller äfven stiger, medan
den befintliga tillgången derå (absolut eller relativt) minskas.
Företeelsen framträder likväl med styrka endast beträffande
vissa värdeföremål, de s. k. naturvärdena. De uti ett folks
förmögenhet ingående »naturvärdena» äro nemligen i motsats
till »kapitalet» i afseende på tillgång mestadels en gång för
Fahlbeck. Den svenska nationalförmögenheten. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
