Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi äro ej de förste, som framsätta detta spörsmål. Det
har med mycken talang utvecklats af d:r C. Wilkens uti
Dansk Nationalekonomisk Tidskr. 1885 med särskild hänsyn
till jordräntans fenomen. Jordräntan, d. v. s. den högre
afkastning, som i ett land med bättre och sämre jord, vid
folkmängdens stegring tillfaller innehafvande af det förra
slaget, vållar undersökningar öfver nationalförmögenheten de
största svårigheter och gör dem i sjelfva verket mycket litet
värda, Redan vid en enkel uppskattning af
nationalförmögenheten föranleder jordräntan felaktig kalkyl, i det att
genom dess medräknande uti jordvärdet en dubbelräkning
kommer till stånd. Jordräntan är nemligen att betrakta som
en fordran, som dess innehafvare äga på öfriga
samhällsmedlemmar, hvilken fordran här medräknas, oaktadt inländska
fordringar icke få upptagas uti kalkylen öfver
nationalförmögenheten. Ännu värre ställer sig emellertid saken vid
en framställning af nationalförmögenhetens tillväxt, ty denna
faller vanligen till allra största delen just på jorden och
kommer alltså till öfvervägande del att bestå uti intet annat
än jordräntans stegring; förmögenhetstillväxten blir
följaktligen till god del illusorisk. Nationalekonomernas skildringar
af förmögenhetens tillväxt hos kulturfolken äro intet annat
än sjelfbedrägeri. Bästa beviset härför är för öfrigt, att det
allmänna välståndet icke ökas och fattigdomen icke minskas
i våra samhällen tillnärmelsevis i samma proportion som de
siffror, hvilka uttrycka nationalförmögenheternas utveckling.
Frågans framställande föranledde en diskussion, hvilken
lemnade det egentliga spörsmålet temligen oberördt, men dock
visade, att båda de uti diskussionen deltagande ekonomerna i
hufvudsak delade framställarens uppfattning af detsamma.
För vår del kunna vi icke instämma uti nämnda
uppfattning, för så vidt den uttalar förkastelsedomen öfver
framställningar af nationalförmögenheten och än mer af dess
tillväxt. Vi skola i korthet redogöra för skälen till denna
mening, men erinra dervid genast om, att frågan gäller icke
endast jorden i dess användning för åkerbruk och den dervid
framträdande jordräntan, utan lika mycket den för tomtplats
afsedda marken med den s. k. grundräntan samt öfverhufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
