Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ger
måste blifva den allmänt rådande.
oss hoppas, att slöjden d.v.s. kroppsarbetet,
Framåt.
15
för en lärarinna oskattbara gåfvan att hos
eleverna inge sympatier, för att icke säga
beundran, för sig och sin verksamhet. Hon,
om någon, är besjälad af den idé, till hvars
förverkligande hon sträfvar. Och det mål hon
vill nå, det är den allmänna opinionens er-
kännande af slöjden såsom uppfostringsmedel,
jemngodt med hvilket som helst annat läroämne
i skolan. Denna idé, den har hon insupit der
borta i det gamla, kära broderlandet, der hon
vid Nääs utbildat sig till en förtjenstfull, sitt
— värf varmt tillgifven slöjdlärarinna. När denna |
åsigt skall vinna rotfäste vid den högre sko-
lan i vårt land, såsom den redan vunnit det
vid folkskolan, — är något som ej med viss-
het kan förutses. Men säkert är, att frk,
Hjelt genom sin verksamhet icke litet bidra-
till, att en sådan åsigt slutligen dock
—- Låtom
så nödvändigt för helsan, snart måtte få
insteg i våra lyceer och andra högre skolor,
samt såsom obligatoriskt läroämne åstadkom-
ma en mera omväxlande, at rent helsoskäl
betingad, lämpligare läroplan.
Jag har endast nämnt några ord om de
fullvuxna elever, fruntimmer och herrar, hvilka
till ett antal af omkring 50 besöka skolan.
Af dessa genomgå !/; den fullständiga, 6 vec- |
kor långa kursen för lärare. Härtill hör, utom
vissa timmars dagligt arbete i verkstaden,
äfven åhörandet af ett antal föreläsningar om
slöjdundervisningen som uppfostringsmedel,
geometriska modellkonstruktioner, vissa tim-
mars undervisningsskyldighet inom skolan
m, m,
Men hufvudsumman af skolans elever (un-
der höstterminen varierande mellan fyra- och
femhundra) utgöres af barn at olika ålder.
De små, under 10 år, tillåtas ej arbeta
med de för de äldre bestämda verktygen utan
hafva sin särskilda modellsamling samt ge-
nomgå en särskild för dem afpassad kurs.
Denna består i förfärdigande af allehanda
mindre, lättare arbeten förmedelst löfsåg och
fil. samt ledes af en särskildt för detta ändamål
antagen lärarinna, Intressant är attse, med
hvilket intresse de små arbeta, huru de sträfva
efter” att noga efterkomma lärarinnans anvis-
ningar på det att arbetet ej må blifva förfe-
ladt. Och då det sedan såsom färdigt fram-
visas för att af lärarinnan granskas, står man
med ögonen häftade på dennas ansigteiand-
lös spänning, som ville man sluka domen
från hennes läppar. Ett »väl gjordt» kom-
mer barnaögat att stråla af förnöjelse; —
med sin trofé, det egna, sjelfständigt utförda
arbetet, skyndar den lilla gossen eller flickan
jublande hem. — Erkännas måste att bland
de till denna kategori hörande arbetena, fin-
nas rätt många särdeles väl utförda, såsom
ock å andra sidan mångt och mycket min-
dre väl gjordt, Detta beror naturligtvis när-
mast på de större eller mindre anlag, barnen
ega åt detta håll.
Den egentliga slöjdkursen enligt Nääs
system vidtager med barn öfver 10 år, hvilka
tillåtas begagna vanliga, till snickeriyrket hö-
rande verktyg, såsom knif, yxa, såg, olika hyf-
lar m. m. Detta slags kroppsarbete anse
’ barnen som en rekreation, den de på in-
tet vis vilja gå miste om. Gossar och
flickor, alla arbeta de ifrigt, den ene med
mera ihärdighet, större skicklighet eller pre-
| cision än den andre. Intresset är öfverallt det
samma; ifvern att få ett färdigt för att svart få
| taga itu med ett annat är hos alla lika stor och
kommer dem ej att betrakta kroppsarbetet så-
som något ansträngande.
Ur det ofvan sagda framgår, att man äf-
ven hos oss här i Finland börjar komma
till insigt om, att vilkoret för ett lyckligt
lif är arbetet, såväl det materiella som det
intellektuella. Tidens stora sträfvan, den
att i arbetet se en välsignelse och ej en
förbannelse, lemnar sålunda lyckligtvis ej
heller oss oberörda. Det bästa vi kunna göra
är att söka inplanta hos det uppväxande släg-
tet att, som det gamla ordspråket på sitt
| kraftiga språk så träffande säger: »arbetet
| adlar mannen», eller såsom det enligt tidens
| Ernie borde heta: »Arbetet adlar men-
|
niskan !
H. A—n.
När och Fjärran.
| Stockholms herberge för tjenstflickor, en
gren at »federationens> verksamhet, har utsändtsin
årsredogörelee för 1885. Af denna framgår, att her-
berget under året varit öppet i 351 dagar, under hvil-
ked tid 329 flickor der varit boende i tillsammans
2,640 nätter, hvilket i medeltal gör mellan 7 och 8
flickor för hvarje natt och S nätter för hvarje
flicka, mot en kostnad af i det närmaste 60!/2
öre pr natt för hvarje.
Af flickorna hafva 88 varit 20 år eller derun:
der, 167 mellan 20 och 30 år, 45 mellan 30 och
40 år samt 29 öfver 40 år; 212 ha fått platser,
en stor del genom herbergets hemedling, 2 åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
