- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
11:2

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 : Huru kan sjukvården på

vår landsbygd förbättras?

få tillegna sig en mindre vetenskaplig
läkarebildning, hvilken dock vore fullt
tillräcklig, för att de skulle kunna vara
läkaren i statens tjenst till »ena hjelp»,
hvarigenom de också kunde ha utsigt att
vinna en anständig bergning.

Hvad det beträffar, att kvinna, som
inhemtat läkarebildning, i yrkets utöf-
vande »skulle visa sig vacklande eller
försagd, der det gälde att genast fatta ett
vigtigt beslut», så har det sedan urgrå forn-
tid på ett verkligen glänsande sätt veder-
lagts i barnbördspraktiken. Men när frö-
ken Brag söker bevisa, det kvinnan är i be-
sittning af de egenskaper, som erfordras
för läkarekonstens utöfning, såsom »fy-
sisk styrka, uthållighet och tillräckligt af
viljans handlingskraft» m. m., griper hon
med en viss feberaktighet efter likt och
olikt.

Något underligt förefaller — det kan
er nekas — att författarinnan i sin
bevisföring icke med ett ord vidrört våra
barnmorskors svåra uppgift; så mycket
mer som läkarne ofta i de djupaste
molltoner- afbhandlat de svårigheter, som
förekomma i barnbördspraktiken. Såsom
ett exempel må erinras om det bref
från en Vermlands-läkare, som riksdags-
mannen A. Hedin i sammanhang med
en motion 18581 uppläste i Andra kam-
maren, och hvars innehåll lärer ha
rört »farbröderna» ända till tårar. Och
dock kan det försäkras, att »dylikt natt-
qvarter efter dylik resa», som i nämda
bref omtalas, mångenstädes hörer till
barnmorskans dagliga bröd.

De många olägenheter, hvilka icke
så sällan uppkomma genom den hårda
nödvändigheten, att kvinnor vid alla
möjliga sjukdomsfall, de må ru vara
inbillade eller verkliga, nödgas underka-
sta sig exploration af manliga läkare,
har författarinnan i de minsta detaljer
framhållit på ett så fint sätt, att både
Scylla och Charybdis undvikits. Hänvi-
sande bland annat till missbruket af mag-
netismen, ger hon förekommande sned-
språng ett visst poetiskt skimmer; deras
uppränning torde emellertid i verklighe-
teg oftast vara af föga romantisk natur.
Hvad i öfrigt en sådan naturvidrighet som
blottandet vidkommer, så kan man väl
tryggt våga påstå, att om icke våra kvin-
nor, som makt och inflytande haft, varit

| så ofantligt kvinliga, att de underka-
| stat sig allt i denna väg, emedan män-
| nen velat så ha det, så hade nog de
| såväl som ryskor och indiskor kunnat
| frambesvärja kvinliga läkare för sitt kön.
| Vare härmed huru som helst, säkert är,
| att mången lidande kvinna af blygsam-

| hetsskäl i det längsta uppskjuter med
att underkasta sig läkarebehandling, och
bland allmogens kvinnor kan man än i
| dag få böra ungefär samma ord, som för
| 200 år sedan yttrades till d:r v. Hoorn:
| »Hellre ville jag lijda svåresta Döden än

| säija och uppenbara desse Hemligheter
åt någon Mans-person».

Ehuru ingen kan neka, at: det för
landsbygdens befolkning under alla af
fört. uppräknade ogynsamma förhållan-
Iden »skulle vara en oberäknelig fördel
att kunna vända sig till en på närmare
| håll bosatt vetenskapligt bildad läka-
rinna», så frukta vi dock, att det skall
komma att visa sig, åtminstone inför
den beräknande klokheten, att förfat-
tarinnan väntat sig alldeles för mycket
af kvinnans goda hjerta. Då emellertid
| den icke aflönade läkarinnan ingenting
skulle ha att skaffa med embhetsresor,
utbrutna farsoter, medicolegala undersök-
ningar eller apoteksvisitationer 0. s8. V.,
så synes det, som skulle man kunna
pruta af något på vetenskaplig bildning
för henne, såsom man gjort i Frankrike,
Tyskland och Amerika, hvilka länder
ju icke sjunga på den strofen: »Vårt
land är fattigt, skall så bli«, etc.

Hvad angår en del gängse | farso-
ter, t. ex. tarmtyfus, skarlakansfeber
m. fl., så gå de, som vi veta, sin gilla
gång och måste så göra; ty emot dylika
sjukdomar gifves intet annat än s. k,
palliativmedel, d, v. s. sådana, som blott
åstadkomma lindring. Det torde icke
heller af någon kunna förnekas, att en
ledyridning kan rättas, ett benbrott spjä-
las, ett färskt sår sys ihop och bringas
till läkning regelrätt efter Listers metod,
utan att fältskären så noga kan räkna ut,
huru många muskeltrådar, som äro af-
skurna, eller hvilka nervknutar, som ha
sina utlöpare i sårfältet o. s. v. Att det
icke alltid behöfs fullständig läkarebild-
ning för att kunna »motsvara en duktig
kirurgs fordringar på en assistent vid
operationer», det ådagalägges i landsorts-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 5 09:43:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free