Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
13
dem uforstaaclige, eller som laa dem paa Hjerte,
Og saa er det ikke alene eller blot visentlig Ar-
bejderen, der er den modtagende; det store Ind-
blik, Liererne paa denne Maade kan vinde i disse
Menneskers Liv og Tenkesxt , den sandere For-
staaen og Veerdsxetten, de derigennem faa, Vir-
kelighedens korrigerende Magt vil her göre sig
gseldende baade over for de Illusioner, som en-
sidig folkelig Begejstring og for de gammel For:
dom har skabt. Forstaaelse af Folket vil hos
mange trede i Steden for et vagt, ofte kun dig-
terisk Syn paa Folket, og der vil saaledes ska-
bes et virkeligt Grundlag for sand, demokratisk
Tenkemaade.
En Del af de samme Mend, der staa for Un-
dervisningen her, er med til at holde Föredrag
om Söndagen i et stort Församlingslokale i Rö-
mers gade. Disse Foredrag vare allerede i Gang,
da Arbejderundervisningen aabnedes. Poiitiske
og religiöse Agitations spörgsmaal skulde hol-
des borte, og kun Oplysningssager dröftes.
Kommer man ind i den store, noget mörke
Sal, hvor en Tribune er rejst for Talerev —un-
dertiden med nogle Kulisser til Baggrund fra
sidst her var Komedie — og ser den ved Totid
om Söndagen pakket fuld, Hoved ved Hoved, —
Mend, gamle og unge, Drenge, der fölge med
deres Forseldre, unge Piger med deres Keerester, |
Mödre med smaa, sovende Börn paa Sködet, —
og legger man saa Meerke til med hvilken In-
teresse og Alvor Foredraget fölges, hvorledes
uvilkaarlige Udbrud af Sympatbi eller Uvilje |
kunne undslippe Tilhörerne og hvor ofte, Söndag
efter Söndag, de samme Mend og Kvinder möde
her for af deres sparsomme Fritid at give disse
Timer til det uvante, aandelige Arbejde at höre
efter, saa gaar det en atter, som det er gaaet
Studentersamfundets Lzierere: man gribes af Fö-
lelsen af »med hvor sterkt og sejgt et Tag disse
Mennesker ho!de fast i den Kundskab, der by-
des,» af Erbödighed for den Vilje til at komme |
frem, der ogsaa her viser sig. Og enhver, der
tror paa at bedre Viden og klarere Erkenden
er en af Vejene til at göre Menresker lykkelige-
re og bedre, faar en glad Fölelse over for, hvad
her sker. Anna Brosböll.
FEET DER
Bref till Stella Kleve.
I huru: redan två insändare till »Framåt»> ut:
CS talat sitt tack för Eder duktiga artikel om
»etterklangsliteraturen», må det tillåtas mig att
särskildt göra det. Ni har äran — och den för-
visso ej ringa äran — att vara den första kvinna,
som bidragit till att från de modärna »emanci-
pationsvärken> rycka den skenfagra slöja, som
författarinnornas ridderliga rgeensenter genom
sina omdömen dragit omkring dessa imitationer
af en och samma pjäs
Det »kvinnoprogram>, som fått sitt uttryck i
fru Agrells flästa skådespel, i Bärgtoras >Kärlek»>
m. fl. dramatiska alster, har tydligt visat sin
ohållbarhet, Men det bör ännu diskuteras, ty
ur hvarje åskådning kan man alltid draga något
godt. Att kvinnans nuvarande ställning bör re-
formeras, därom torde vi alla vara ense. Reform
| är emellertid icke det samma som revolution.
| Kvinnan bör icke genom reformen förlora sin
| egenskap af kvinna. Men det måste hon göra,
om man konsekvent skulle tillämpa emancipa-
tionsdamernas dogmer. J
Kvinnofrågan behöfver — såsom jag antydt
diskuteras. Och den behöfver diskuteras
grundligt. I »>Framåt» kunna ju de skiftande
| meningarne få göra sig gällande. För att belys
| ningen af frågan må blifva så mångsidig som
möjligt, föreslår jag, att hvarje moment behand-
lag särskildt. Början kan jn göras med samun-
dervisningsfrågan. Med stort intresse afvaktar
jag Edert uttalande i denna. Diskussionen om
samundervisningen är ju för öfrigt — om ock
| indirekt — redan börjad i »Framåt>. För min
ringa del önskar jag också — om tidskriftens
spalter äro öppna för mig — att få göra ett
inlägg.
Svärker.
PER RESAS AESR
Till Framåt och Allmänheten!
je påstås, att >Framåt>» — särskildt dess re-
PE daktrig — genom >» Pyrrhussegrar» predikar
| »osedlighet». Och ändå har upprepade gånger
| af Framåts redaktion påpekats, att tidskril en är
| diskussionsblad. — Enligt mitt förmenande har
| redaktionen ännu ej tillkänvagifvit sin ståndpunkt
i frågan. Den har blott yttrat, att den anser
förhållandet mellan könen kräfva ny belysning:
Är detta osedlighet?
Allmänheten tycks ha fått för sig, att Mirtha
| Ulfklos feberfantasier (se Pyrrhussegrar, Framåt,
| häft. 20!) af Framåt hålles som sund lefnads:
|| vishet. :
Il Jag anhåller om ett försök till opartiskhet
| från allmänhetens sida och frågar, om ej nedan-
|| stående uppfattning också kan ega något berät-
’ tigande? |
Märtba Ulfklos historia är en sorglig sanning.
Men låt oss antaga, att den stackars flickan gått
| motsatt väg, gifvit vika för sina erotiska böjelser,
tillhört än en man än en annan och vid 24 års
ålder, med af tygellöshet utvecklade sjukdoms-
anlag, ångrande stått invid sin för tidiga graf!
Också detta vore en sann historia, som förnyas
från tid till tid.
Vi göra lika litet i ena som andra fallet för
att afhjelpa det onda. Af människofruktan och
| 8 k. sedlighet, = osedlighet, våga vi ej er-
’ känna vårt elände, utan låta oss nöja med, att
ett täckelse är utbredt deröfver, medan det sprider
sig i mörkret och smittar ned hela slägtet.
Månne icke barn af ett kyskt äktenskap —
| gossar såväl som flickor — efter en uppfostran i
kristlig anda, hvartill ovilkorligen hör ett oaflåt-
| ligt bemödande att, så långt som möjligt, utveckla
hvars och ens — flickans såväl som gossen8 —
gåfvor till mänsklighetens gagn, månne icke så-
dana barn, med allvarligt försök att rätt använda
sin fria vilja, skulle kunna lefva ett »återhåll-
| samt» lif, utan att deras helsa förstördes? Någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
