Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
149
vår kristna kyrka. Ty lagen komme natur-
ligtvis att bli lika för allt och för alla, hva-
dan alltså denna bok blefve ett af de första
offren, som drabbades af domen. ;
Ehuruw det kanske är meningen att, som
man hittills gjort, »sila mygg och svälja ka-
meler», skall detta emellertid ingalunda af-
- hålla mig från att uttala min tanke om sböc-
kernas bok». I fråga om innehållet finnes
der naturligtvis ofantligt många »perlor», men
å andra sidan ser man lyckligtvis aldrig mot-
stycken till biblens råa och cyniska fram-
ställningar af osedligheten i dess mest gräs-
liga former, och-i afseende på språket doftar
detta af en viss privilegierad naturalism, som
tills datum är oupphunnen.
Men hvad säger vårt orakel, hr Per-
sonne, i fråga om sådana saker? Jo, å sidan
66 låter det så här: »Kunskapen om det
orena behöfver icke göra någon oren; det
beror på hur den meddelas. Se der ha” vi
ägget! Allt, hvad Strindberg skrifver, förderf-
var och orenar individen till själ och kropp,
men om samma ting står att läsa på ett an-
nat ställe, är det fullständigt ofarligt och kan
kanske till och med åstadkomma åtskilligt
godt (2).
Vi få emellertid hoppas, att alla hr Per-
sonnes idéer till lagförslag och föreningar äro lösa
hugskott, som uppspirat i någon osjelfständig
och förslöad hjerna, ty skulle man verkligen
våga sätta »hårdt mot hårdt>, är jag rädd,
att det gick som när bocken stångades med
gärdsgården —- han bräckte hornen.
Hur litet hr P. tål literatörer och deras
görand2 och låtande, kan man finna deraf, att
han, blott för att kunna belacka dem, helt
oförsynt hopkonstruerar | historier i ändamål
att göra sig trovärdig. Jag åsyftar härmed
det å sidan 57 relaterade förhållandet, der
han omtalar, att en notis, angående en af
våra literatörer, skulle, genom att en skol-
kamrat eller någon god vän lyckats gäcka
redaktörens vaksamhet, på så sätt hafva in-
flutit i hans blad — samma tidning förstås,
der ynglingen förut haft plats. Är hr Per-
sonne alldeles säker på detta? Hur vill Ni
då förklara det faktum, att samtliga kamrater
i tidningen, der han var mycket »använd»
och afhållen, hade strax förut haft en större
fest för den afgående kamraten.
För okunnigt folk kan Ni ju gerna fort-
sätta att konstruera i hop historier, men för
»den -som har reda på saken» — här passa
med skäl Edra egna ord —- »är humbugen
både ömklig och löjlig, men den stora all-
mänheten sväljer nog humbugen på sitt van-
liga oreflekterande vis» (jmf. än en gång
Sid: 57);
Bitterhet och ofördragsamhet äro tvenne
dygder hos hr Personne, som äro i ögonen fal-
lande. Vi kunna naturligtvis ej mera läsa
kalendrarne »>Svea» och »Julrosor», sedan den
ene haft ett porträtt och den andre en liten
bild från Köpenhamns Panoptikum, båda de-
larne framställande Strindberg. Ny TIL Tid-
ning få vi ej heller ha’, sedan den varit nog
fräck att afbilda en naken kvinna. Jag un-
drar starkt, om hr Personne varit på national-
museet. Man vågar knapt tro det af hans
yttranden, ty då stälde han naturligtvis strax
om, att der blefve stängdt. Tusentals äro de
barn och wngdomar, som årligen bekika taf-
lorna derstädes, bland hvilka många, många
framställa kvinnor och åter kvinnor; som ej
ega den ringaste tillstymmelse till hvarken
kläder eller blygsamhet: Men här, som all-
tid gäller regeln: »sila mygg etc.»
Som slutord får jag i motsats till hr
Personne anföra, att dessa rader äro mitt
sista uttalande i detta ruskiga ämne. Möj-
ligheten, att genom förståndiga skäl kunna
öfvertyga någon »osjelfständig och förslöads
varelse, tog jag med i beräkningen, då jag
satte mig ned att skrifva.
v
Bref från Helsingfors.
Något om våra pseudonymer.
D: torde kanske kunna intressera Framåts
7 läsare att erfara något om de af våra
författares verksamhet, hvilka »dölja sig» un-
der vissa antagna signaturers ofta nog mycket
genomskinliga slöja. Och som nu senast ut-
komna häfte af »>Finsk bokkatalog» meddelar
namnen på några af dem, hvilka synas min-
dre rädda om sitt inkognito, torde det väl
ej anses indiskret att härvid bifoga desamma.
Bland dem, som sedan en längre tid
bortåt gjort sig kända genom tidningsartiklar,
bref, understrecksbitar, skiss-samlingar m. m.,
äro att märka:
M. A. (fru Math. Asp.) Artiklar i dagens
frågor, bref o. d. — Maria (fru EB. Furu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
