Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEEEL:
EE
Sy
Ng VA DD AA Ji - D
SR FRA VE ÅT
&A 2 wi, Sr, si, VV, VR
> TIDSKRIFT
UTGIFVEN AF
GÖTEBORGS KVINLIGA DISKUSSIONS-FÖRENING.
—
Fri talan.
osseSsTnT
w
TES AD (A. PE 20 skäl och odla bildas NOR
HORROR
eSesesE
lh
|
a
Ansvarig utgifvare och
redaktör
.
Alma Akermark.
Ner ol
Jun
Pos: Kr 3,50 pr år,
Andra årgången,
1887.
Aktenskapsfrågan.
Några diskussionsbidrag
a
F
Robinson.
TT.
’e här en del af tänkta botemedel för
. vär äktenskapslösa tid; och må strax
s erkännas det önskvärda i vissa, ja de
flesta bland dem. Det är dock en stor skil-
nad mellan det, att något kunde vara skä-
ligen önskvärdt, bland mycket annat, och
försl: agställarnes vanliga påstående, alt det är
det enda medel som Sdliger. saml attdet vore
egnadt alt tillfredsställa hvarje menniska. Jag
börjar med de verkligt stora och imponerande
förslagen.
Man har sagt: alla borde vara ortodoxa
medlemmar af något religionssamfund.
Men det är något reut outförbart. Afven
om de olika religionssamfundens antal mång-
tusendubblades, skulle alltid många menni-
skor finnas som i intet af demvegde sill rätta
uttryck för dyrkan, resignation, upprättelse,
tillgift, lefnadsmod, förtröstan, sjelftukt, kär-
lek till alla andra varelser o. s. v. WVore rer
dan trosbekännelserna talrika nog, och mot
hvarandra tillräckligt aktningsfulla, allt mer
betonande hängifvenheten åt det goda än —,
hvad de hittills företrädesvis betonat, — tro-
het mot teoretiska satser; så kunde påståen-
det ju verkligen gälla för många menniskor,
men helt visst icke för alla.
Jag öfvergår nu till det
större förslaget.
Man har sagt: alla borde vara fritänkare.
Detta är ännu mindre utförbart. Det är
en så djervft idealistisk. uppfattning af vårt
lif här, att knappast någon invändning ens
är behöflig. En hel fritänkare, som ej tager
hjelp af alt stödja sig på någon annan en-
skild menniska eller grupp af menniskor, ej
sköter någon del af sitt tankelif dogmatiskt
eller på grund af blotta vanor, utan är färdig
alt låta omsmälta och omskapa sitt andliga
tillvarelsesätt i hvarje nyvunnen sannings eld,
således blott närmast lyssnar till och lefver
hos sin Gud, — en sådan har man sällan sett.
Han hör till reformatorernas fåtaliga klass,
som vidgar den andliga verlden åt efterkom-
andra, ändå
mande. Förettså ansträngdt lif äro ej många,
| än mindre alla danade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
