Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eramål. 207
naturlagar och ej genom männens lagpara-
grafer. Om någon ändring sker, så blir det
den, att tanklösa, flärdfulla kvinnor kunna få
litet allvar i sig genom medvetandet af sin
medborgerliga ansvarighet. Man och hustru
skola då bjuda till att göra sig dubbelt älsk-
värda gentemot hvarandra för att rösta lika.
All. den älskvärdhet, en politiker slösar på
valmännen, kan han då slösa på sin hustru
inom hemmets tröskel. Mången hustru, som
ansetts som en »nolla», kan då komma på
den rätta sidan om mannens »etta» och så-
lunda med honom blifva en »10.»
Skulle kvinnan tillåtas att nedsöla sig i
»politikens dypöl?» fråga andra. Ja, hittills
var det en dypöl. Så motbjudande är min-
net af sista presidentvalet, att dypöl är rätta
ordet. Det såg ut då i pressen, som om de
båda partierna äflades om att upphöja den
»smutsigaste> mannen på högsätet. Men den
pölen skulle snart nog blifva till något bättre,
om kvinnan hade makten.
I Wyoming Territory ha kvinnorna röstat
länge och röstat för sedligt oklanderliga män
i den tron, att en god familjefar har gry i
sig till en god medborgare. I Washington-
konventet för kvinnans rösträtt stod en god
Wyoming-man upp på talarestolen och be-
rättade, huru väl statens maskineri gick, sedan
kvinnorna fått rösträtt och inlemnade sina val-
sedlar, men icke blandande sig i ohyfsade val-
möten. Då någon påvisade att talarens hustru
satt i salen blefvo alla nyfikna att se en
kvinna, som i åratal röstat i landets angelä-
genheter, och anhöllo att få se och höra
henne på platformen — men se, hon var
så blyg och anspråkslös, att hon icke ville
framträda och förevisas.
» Folkets röst är Guds röst», säger ord-
språket, och åter heter det, att majoriteten
gifver utslaget. Mer än hälften af landets
befolkning är kvinnor, men denna majoritet
har ingen röst. I vårt land är det ej majo-
riteten som råder, utan den uslaste minoritet,
då man betänker, att endast en sjettedel af
alla röster afgåfvos i spritfrågan. De öfriga
tego af liknöjdhet. Skaror af landets högt
bildade, ädla kvinnor sättas i det fria Ame-
rika i jemnbredd med: dårhushjon, fästnings-
fångar, fattighjon, idioter och indianer.
Det heter, att kvinnan ej går i krig.
Det är sant, hon slåss icke. Mödrarna, som
föda barnen till verlden, hafva gjort sin in-
sats i samhället, och de skaror af ogifta,
skattebetalande kvinnor, som egna hela sitt
lif åt menniskovänliga syften i krigs- eller
fredstid, lemna de ej sin insats?
Åter heter det: Hvem vet, om det lönar
sig? Hvem vet, om kvinnan kan visa sig nyttig
i staten? — Försök! Hon är religiös af na-
turen, afskyr last och orättvisa af naturen,
hon skall med själ och hjerta främja det
rätta. — Ja, men hon är oförmögen att re-
gera, anmärkes det, — »>Så?» invänder Mrs
Wallace — »kan hon ej regera? Jag säger
er, att det knappast fins en manlig varelse
på jorden, som icke styrts eller styres af en
kvinna».
— Herbert Spencer sade om Amerika:
»Det har utvecklat sig så hastigt, det maleri-
ella har inkräktat på det moraliska och and-
liga — det måste bli jemnvigt eller reaktion.»
Reaktion hotar det med att bli. Om kvinnan
drages in i det politiska lifvet, har staten
först hopp om att komma i jemnvigt.
SV
Det unga Frankrike.
Literära ’silhouetter
af
Ola Hansson.
IL,
Gwy de Maupassant.
=£:0os Maupassant liksom hos Bourget och
> Huysmans äro mystiken och pessimis-
men de tvenne inslagstrådarne i in-
dividualiletens grundränning. Hos den förre
såväl som hos de senare ger personligheten
en särskild nyans och tournure åt dessa båda,
för dem alla tre gemensamma hufvudyttringar
af modern kultur. Kritikern måste derföre
först känneteckna Maupassants författareindi-
vidualitet för att sedermera kunna påvisa
kynnesarten hos hans pessimism och hos
hans mystik såsom ett organiskt utslag af
diktarens innersta lif.
FE
Det för Manpassants diktarekynne ka-
raktäristiska kan i dess största allmänhet be-
tecknas såsom något fylligt starkt, något på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
