Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
Utdrag ur den katolske prestens Ielicilé Robert de la Mennais arbete: En troendes ord.
Utdrag ur den katolske prestens
Felioité Robert de la Mennais”
arbete: En troendes ord.
(är I sen en menniska föras i fängelse
eller till döden, så hasten ej att säga:
den der är en elak menniska, som
har begått ett brott mot sina medmenniskor;
ty tilläfventyrs är det en rättskaffens man,
som har velat tjena menniskorna, och som
derföre bestraffas af deras förtryckare.
När I sen ett folk belagdt med kedjor |)
och öfverlemnadt åt bödeln, så hasten ej att
säga: detta folk är ett oroligt folk, som vill
störa friden på jorden.
Ty tilläfventyrs är det ett martyrfolk, som
dör för menniskoslägtets väl.
För 1800 år sedan korsfäste den tidens
prester och konungar uti en stad i österlandet
en uppviglare och hädare, såsom de kallade
honom, sedan de gisslat honom med vis.
På hans dödsdag var en stor förskräckelse
i Helvetet och en stor fröjd i himlen,
Ty den rättfärdiges blod hade förlossat
verlden.
I begynnelsen behöfde menniskan ej ar-
beta för att lefva; jorden alstrade af sig sjelf
allt, hvad menniskan behöfde.
Men menniskan gjorde det onda; och då
hon uppreste sig mot Gud, uppreste sig jor-
den emot henne.
Sedan denna tid har Gud dömt hela men-
niskoslägtet till arbete, och alla arbeta med
kropp eller själ; och de som säga: Jag vill
ej arbeta, äro de eländigaste.
= »Felicité Robert de la Mennais, af adlig familj,
föddes i Saint Mals (Frankrike) år 1782. Han be-
slöt sig tidigt för presterliga ståndet. Vid 35 års
ålder ådagalade han offentligt i skrift sin genialitet.
Hans stil är liflig och hårmonisk och han räknas
bland franska literaturens största mästare.
Franska revolutionen 1830 utöfvade ett mäk-
tigt inflytande på honom. Han lemnade ifrån sig
det ena arbetet efter det andra.
Hans åsigter och läror fördömdes i Rom. Han
förklarade krig mot allt egoistiskt eller verldsligt
herravälde, i sitt arbete »En troendes ord»: ett sant
demokratiskt evangelium, beundransvärdt genom sin
poesi och stil, Han skilde sig från kyrkan med af-
seende på läran om skapelsen, treenigheten och det
inspirerade eller uppenbarade ordet.
Ia Mennais dog år 1853.»
Ty liksom maskarne förtära liket, så för-
tära lasterna dem, och göra lasterna det ej,
så gör ledsnaden det.
Och då Gud ville, att menniskan skulle
arbeta, dolde han en skatt uti arbetet, ty han
är hennes fader, och faderkärleken dör ej.
Och den som gör ett godt bruk af denna
skatt, och ej af obetänksamhet förslösar den,
för honom skall en hvilodag komma, då han
skall varda såsom menniskorna voro i be-
gynnelsen,
Och Gud gaf dem vidare detta bud: bi-
stån hvarandra; ty det fins bland eder både
starka och svaga, mäktiga och maktlösa, dock
behöfven i alla lefva.
Fordom fanns det en elak menniska, som
var förbannad af himlen. Och denne man
var stark, hatade arbete och sade för sig sjelf:
Huru skall jag göra? Om jag ej arbetar, måste
jag dö, och arbeta är mig odrägligt.
Då kom en helvetets. tanke uti hans
hjerta. Han gick bort i natten och grep
några af sina bröder, medan de sofvö, och
pålade dem kedjor.
Ty, sade han: jag vill tvinga dem med
piskslag att arbeta för mig, och jag vill njuta
frukterna af deras arbete.
Och han gjorde, som han hade tänkt,
och andra, som sågo det, gjorde sammalunda,
och der funnos ej mera bröder, utan herrar
och trälar.
Och denna dag var en sorgens dag för
hela jorden.
Lång tid derefter gafs det en annan
man, mycket elakare än den förste och mera
förbannad af himlen. Och då han såg, att
menniskorna öfverallt hade förökat sig, och
att deras mängd var oräknelig, sade han till
sig sjelf: jag skulle kanske kunna lägga några
utaf dem i kedjor och tvinga dem att arbeta
för mig, men jag måste föda dem, och det
skulle: förminska min vinst. Jag vill göra
det klokare; de må arbeta för så godt som intet.
De skola väl dö, men då deras antal är stort,
så skall jag samla rikedomar, innan de hunnit
betydligt förminska dem, och der blir ändå
alltid tillräckligt öfver för dem. Ty hela folk-
massan lefde af det, den erhöll i lön.
Sedan han sålunda talat, vände han sig
särskildt till några och sade till dem: I arbe-
ten 6 timmar, och man gifver eder en pen-
ning för edert arbete.
Arbeten 12 timmar, och I skolen för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
