Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
Skolplantor.
och fladdrar vidare på sin tanketomma jagt. Så-
dana rent flacka naturer kunna dock under
de egentliga ungdomsåren i ett godt hem
eller med tillhjelp af en upplysningsskola för
ungdom förvärfva sig andligt innehåll.
Det är ej värdt att missmodigt lägga
händerna i kors, äfven om man skulle få
höra, att en sådan der trettonårig flicka, da-
gen efter det hon deltagit i ett undervisande
samtal om sin kropps vård, gråtit för det
hon ej, i likhet med mor och stora syster,
har” snörlif och högklackade känger.
Hos ytliga sinnen med tröga tankar är
det grufligt svårt att få bort den ärfda, om
ej förvärfda, envisa föreställningen, att allt,
som säges, läses och göres i skolan, äro sa-
ker, hvilka stå alldeles utom det verkliga
lifvet; .
Ja, nog ha barnen mycket att arbeta
sig igenom, det är visst; men vi ha märkt,
att vår lilla flock dock aldrig känt sig med-
tagen eller öfveransträngd af arbetet, vare
sig att det utföres tillsammans med oss eller i
hemmen. Kanske är orsaken den, att detta
arbete sker med fröjd och icke med suckan.
Ett af våra sträfvanden går nemligen ut
på, att så småningom lära barnen den stora
konsten att. adla det nödiga tvånget att ar-
beta till frihet, så att till slut hela skolarbe-
tet hvilar på frivillighetens grund.
Af alla de barn, med hvilka jag både
på landet och i städerna kommit i förtrolig
bekantskap, har jag knappast funnit ett, hvars
fantasi ej varit uppfyldt med mer eller
mindre skräckinjagande bilder af hexor, troll
och spöken af hvarje slag. Saken är helt
naturlig, då så många af de gamla hedniska
föreställningarna ännu lefva ett kraftigt lif
i en eller flere former i de allra flesta hem
bland de kroppsarbetande. klasserna.
Alla predikningar i detta ämne vore för-
spild möda, då det gäller barn, men «Glo-
suggan», för att här blott nämna ett exempel,
förlorar hela sin fasansvärda magt, när bar-
net i henne igenkänner Frejs galt, samt i
«julgrisen» och julskinkan äfven återfinner
en del af fädernas tro och offerseder.
När barnen 1 sig upptagit lifliga bilder
af Nordens gudasagor och af gammalt nor-
diskt folklif, så skall hemmet, så vidskepligt
det än är, ha mindre lätt att: draga dem till-
baka in i de gamla föreställningarna.. Då
sådant någon gång lyckas okunniga föräldrar,
har jag alltid märkt, att det skett medelst
s, k. klokas förmedling; tron på mystiska
botemedel mot sjukdomar är ju också ett af
de allmännaste arterna af svensk vidskepelse.
Tron på läsmningens magt är ofantligt
stark och den har förgreningar genom alla
våra samhällslager.
Barn kan man frigöra från öfvertton på
obegriplig läsning genom att för dem beskrifva
våra förfäders tro på trollrunor samt på me-
deltidens vördnad för latinet, samt visa dem
alt båda delarne, fullständigt meningslöst, till-
lämpas. i de klokes utanlexor och teckenskrift;
men att med äldre tala om andra sidor af
samma . gamla öfvertro på själlös läsning, är
ännu spild möda.
Ett af de: tacksammaste arbetena vid
barnundervisning är, att söka befria barna-
själen från all onödig och förlamande fruktan.
Der lyser fröjd i barnaögon, när fasan för
alla vidskepelsens skräckgestalter förbytes till
en glad upplysning öfver forntiden, och det
är ej heller en ringa vinst för ett barn alt
utan fruktan våga ensam gå upp på en skum
vind eller ned i en källare.
En liknande glädje känner det förskrämda
barnet, när det befrias från en mängd vrånga
begrepp om växterna och djuren: Det blir
en hel annan kärlek till naturen, när ljungen
ej längre: hålles för att vara en «ond-eld>,
när kräfta ej bor i pionen, när ormbunken
ej utsänder gift o. s. v., eller paddan, ödlan,
tvestjerten och tomtormen ej äro mennisko-
fiendtliga samt korp, skata och uggla ej
äro olycksfåglar. Mycket af det djurplågeri,
som föröfvas af både barn och äldre perso-
ner, har sin röt i gammal vidskepelse.
Jag har funnit, att gossar företrädesvis
äro tillgängliga för detta slags upplysning om
djuren, och små ’djurplågare kunna vanligt-
vis lätt omvändas till varma djurvänner.
Det är dock sällan jag träffat ett barn,
som hyst lifligare intresse för djurskelett, hur
nyfikna de än för öfrigt kunnat vara på, hur
många andra ting «se ut multi.
Der ligger uppfriskande vårluft i dylikt
dagligt umgänge med en flock barn: Det är
som att se vårlifvet framspira med sin rika
växtlighet både af löftlesgifvande knoppar och
af ogräs. Och om man så får lyckan att se
de förra utvecklas och det senare förlora en
del af sin starka groddkraft, ger det vårstäm-
ning åt ens lif in i sena hösten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
