Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
147
nat detta tema några spirituella anmärknin-
gar, följer jag horom delvis.
Enligt vår hypotes kan menniskan icke
hafva någon idé, som icke har sitt korrelat
utanför medvetandet, resp. i den ekonomiska
processen. 1 Men det kan väl inträffa, att
en person har idéer, som icke ega korrelat
i hans samtids ekonomiska förhållanden,
d. v. s. har idéer, som hans uppfostran in-
lärt honom, och som hafva sina korrelat i
ekonomiska förhållanden, hvilka redan höra
till det förgångna. Men sådana »föråldrade
idéer» (»föråldrade», emedan deras korrelat
är dödt, ej längre tillhör den lefvande verk-
ligheten!) kallar man »fördomar», och allt
kulturlif går ut på att så raskt som möjligt
utrota, tillintetgöra sådana qvarlefvor —
liksom allt organiskt lif intet annat är än
en fortfarande tillintetgörelsekamp mot re-
dan öfvervunna utvecklingsstadier. »Mo-
dern», d. v. 8. sådan de samtida förhållan-
dena fordra, att ban skall vara, är blott den,
hvilken utrotat alla med uppfostran eller
från omgifvande äldre personer eller från
omgifv ande föråldrade kulturformer insupna
»fördomar» samt bragt alla: sina idéer i
samklang med den samtida ekonomiska pro-
cessen. Hvarje tid skall bevittna kamp
mellan olika »verldsåskådningar» (ehuru
denna »kamp» icke alltid behöfver vara af
det förbittrade slag som nu, utan i stället
kan te sig som ett tänkande varelser vär-
digt, lifsgladt utvecklingsarbete), ty verlds-
äskådningar dö och uppstå i en ständig,
om också ej jemn ström, Har i den eko-
nomiska processen försiggått plötsliga för-
ändringar, eller har den ekonomiska utveck-
lingen varit oerhördt rask i tempot (som
t. ex. de sista årtiondenas, ja hela detta år-
! Donna uppfattning skall förefalla dem ensi-
dig, som vant sig betrakta det gonom den exakta
forskningen ernådda- yetenskapliga resultatet såsom
idé- och verldsåskådningsbildande par exellence,
Eburu genomförandet al” den uppfattningen stöter
på många svårigheter, hafva vi dock otvilvelaktigt
här alt göra med en vid verldsäskädningarnes bil-
dande äfven medverkande faktor. Don ekonomiska
processen är emollertid otvifvelaktigt den primära
och ständigt afgörande faktorn (vi hafva talrika por-
soner, hvilka vetenskaperna gjort till ateister, men
hyilkas praktiska verldsåskådning fortfarande är fullt
teologisk, t. ex. den tyske bibölkritikern, ateisten
och materialiston Strauss, som i sociala frågor var
den mest inskränkte reaktionär). »Ekonomisk pro-
cess» måste för öfrigt här fattas i en mycket vidare
mening, än det vanliga språkbruket tillåter.
Anm. af undertecknad.
hundrades ekonomiska utveckling), så skall
den gamla verldsåskådningen ej hinna dö
ut, innan en ny, antagonistisk, redan står
fullt färdig och rustad på »verldsteatern».
En sådan tid måste blifva full af oro, slit-
ningar och förbittrad kamp — ty de båda
möotståndarne, den gamla och den nya verlds-
åskådningen, stå under någon tid i full lifs-
kraft gent emot hvarandra, och blott i den
mån den gamla verldsåskådningen dör ut
med sina personliga anhängare, kan oron
börja. ge vika för ett lugnare utvecklings-
arbete.
Den, som har »falska idéer» i medvetan-
det (idéer, som ej ha ett fortfarande exi-
sterande -korrelat), existerar- i intellektuelt
hänseende icke i samtiden, utan i en för-
gängen tid. För sin egen samtid äro så-
dana »gamlingar» ofta vådliga hinder: Ty
om dessa DasiOdonter (som de stundom sa-
tiriskt, men rätt träffande kallas af sina
fiender) sitta vid styret i den politiska och
sociala verlden, frambesvärja de våldsam-
ma, förödande revolutioner (politiska och
sociala. revolter) genom sitt vanvettiga (van-
vettigt, emedan det, som en gång i tiden
gjorde deras idéer vettiga, ej mer existerar!)
motstånd mot samtidens utvecklingskraf.
Socialetikens högsta bud är: »varl»
Så länge ett samhälle ej är i döende, ge-
nomdrifver det med oemotståndlig makt alt,
som är nödvändigt för dess exislens;, för
dess oundviklig och naturnödyö indiga ut-
veckling. Enligt vår hypotes blir sålunda
för den enskilde set högsta etiska bud att
vara modern! d. v. s. att i alla sina idéer
vara helt och hållet så, som samhällsutyeck-
lingen för tillfället kräfver. Men — efter
som den sociala utvecklingen aldrig står
stilla — gäller det icke blott vara modern,
utan städse förblifva modern; med andra
ord städse vara revolutionär. Den nya
etiken förklarar »vara revolutionär» för hög-
sta medborgerliga dygd samt »vara reaktio-
när eller konservativ» för största medbor-
gerliga last
Att vara »talang» eller »geni» måste,
enligt vår hypotes, med nödvändighet inne-
sluta förmågan att grundligt befria sig från
förlegade idéer, från »fördomar», samt att
med sin intelligens snabbt följa hastiga än-
dringar inom den ekonomiska processen:
Häraf följer att genin lättare framgå ur de
lägre och obildade Ttfolkklasserna än ur de
omsorgsfullt uppfostrade. "Ty »uppfostran»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
