- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 3. årg. 1888 /
150

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

Det unga Frankrike.

ken, såsom den framträder exempelvis i dikt-
samlingen »Les Caressess. Kärleken mellan
en man och en kvinna får för honom sin
poesi derigenom, att den betraktas såsom en
yttringsform för befruktningens och fortplant-
ningens mäktiga och heliga lag; han höljer
de älskande med markens alla blomster; kär-
leken blir i hans skildring socialt rebellisk
och lidelsefull som en naturmakt. »C’est
Famour simple et pas anter chose». — »Jag
skall vara böljan och du skall vara refveln,
du skall vara jorden och jag solens. Till-
varon är endast ett vexlande vimmel af ya-
relser som födas och varelser som dö, och
det enda som är evigt beståndande är för-
gängelsen; men menniskan har, i likhet med
alla andra väsen, djur och örter, den rättig-
heten och pligten att älska, innan hon dör.
Och innerst i kärleken skymtar han det
samma som 1 all tillvaro; det heter om Ma-
deline och Yves i »Brayves gens»: »Och hon
betraktade honom länge, i ett slags extas, så-
som man betraktar böljorna, molnen, hori-
sonten, allt, som blottar. för själen det oänd-
ligas hemlighetsfulla djup»:

Richepin går ännu längre; Det är icke
nog med att panteismen bildar sjelfva den
eranitbädd, öfver hvilken hans diktning af-
lagrat sig — och det fins i all diktning en
sådan granitbädd, en viss allmän syn på tin-
gen och lifvet —; Riehepin sätter sin teori
direkt på rim och meter i en dikteykel i
»La Mer», som han kallar >»La gloire de
Feaw.

Han börjar med ett slags modern ars
poetica, hvari han kännetecknar den fram-
tida diktningens väsen och uppgift. Gårda-
gens skalder ha älskat hafvet och diktat om
det, men deras dikter voro i sjelfva verket
endast ett genljudande cko af deras egna
suckar. Skalderna för i dag älska hafvet och
dikta om det, men derag dikter äro icke an-
nat än mariner. För dessa herrar af lyran
och paletten är hafvet icke annat än en spe-
gel, hvari deras eget jag speglar sina drag:
Vi deremot, framtidens diktarätt, vi älska
också hafvet och dikta om det, men icke på
samma sätt som våra föregångare: Vi låta
drömmarne skälla åt stjernorna och målarne
fullklåttra sina dukar, vi nöja oss icke med
att beundra oss sjelfva i naturen, vi dikta
om denna i dess eget lif och i dess egen
karaktär, vi stanna icke vid ytan utan tränga
in till innandömena. Vi tycka om att gjuta
vårt vin på flaskor, som äro ’sirade med

smycken och arabesker, men hufvudsaken för
oss är, att detta vin är gediget vin, som un-
der seklerna kan bli ädelt gammalt vin, hvil-
ket för kommande slägten vittnar om bon-
quet’en i våra drufyvors blod. Det är icke nog
med att vara poet, man måste äfven och
framför allt vara vetenskapsman. Framtidens
diktning skall baseras på naturvetenskapens
grund.

Derefter ger Richepin sig sjelf i lag med
att praktiskt tillämpa denna teori. Han ger
en ytterst faktisk och detaljerad versifierad
framställning af jordklotets skapelsehistoria i
enlighet med den senaste gceologien samt af
den organiska verldens utveckling från urcellen
till menniskan i öfverensstämmelse med dar-
vinismen och slutar med en entusiastisk hymn
till dennas ära gent emot den spiritualistiska
verldsåskådningen. Han skildrar, hur jorden
var ett glödande gasklot, hur vattnet lade sig
omkring detta, hur den första lefvande cellen
danades, hur denna differentirar sig, hur af
detta första lilla frö, i hvilket lifvets ande
inblåstes genom ett mysterium, som vetenska-
pen ännu icke trängt in i, växt upp detta
månggreniga träd, som är de lefvande vä-
sendena. Han häfdar, huru storslaget det är,
att ett ömkligt markens kryp kunnat full-
komna sig ända derhän, att menniskan, denna -
skapelsens krona och under, omsider fram-
krupit ur dess hud, samt hur stor denna
kan känna sig öfver att ha kunnat ögna sitt
ursprung och förklara sin ätts alla metamor-
foser. Detta att härstamma från en usel mask
bör kittla din högfärd vida mer, än om du
hade ditt ursprung från en Gud, ty nu har
du stigit uppåt, medan du då skulle varit en
fallen. Det är det stora Alltet som blottar
sig genom att komma till medvetande om sig
sjelft i oss, vi äro den apoteos, hvari det
förgångna förhärligar sig, och vi kunna säga,
att vi sjelfva äro våra skapare.

Detta är en intellektuel hänryckning och
en protoplasmans poesi.

Vv.

Jag har velat göra den svenska allmän-
heten bekant med den yngsta diktareskolan
i Frankrike genom dess fyra mest framskjutna
och mest typiske representanter. Jag har vid
denna undersökning velat å ena sidan teckna
personligheterna genom att angifva deras all-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:54:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1888/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free