Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 Uldrag ur den katolske prestens Felicité Robert de la Mennais arbete: En iroendes ord.
nyttigt. De skola, mot eder vilja, råda der-
öfrer, ja, de skola använda det till ända-
mål, som misshaga er och bjuda eder emot:
Man anser er ur stånd att förvalta en
liten egendom, ur stånd att urskilja, hvad
som är eder nyttigt eller skadligt, hvad I
behöfven och sättet att sörja derför. Och
derföre betungar man er med menniskor,
som man betalar väl på er bekostnad.
De förfara godtyckligt med edra ego-
delar, hindra eder ifrån att göra, hvad I
viljen, tvinga eder att göra, det I ej viljen.
Man anser eder ur stånd att bedöma,
hvilken uppfostran är den mest lämpliga
för edra barn; och af ömhet för edra barn
vräker man dem uti gudlöshetens och osed-
lighetens kloak, såvida I icke föredragen
att låta dem vara utan all undervisning.
Man anser eder ur stånd att bedöma,
om I med familj kunnen lefva af den dags-
penning, man ger eder för edert arbete,
och man nn eder vid hårdt straff
att rådslå tillsammans om förökning i eder
dåagspenning, till edert eget, edra hustrurs
och barns uppehälle.
Om denna hycklande, giriga hop hade
rätt, så skullen I stå vida under djuret,
som vet allt, det man föregifver eder ej veta,
och som, för att veta det, endast behötver
använda sin instinkt.
Gud har ej skapat eder till en osjelf-
ständig hjord, till andras egendom. Han
har skapat eder att lefva i ett fritt samhälle
som bröder. Och en broder har ej att be-
falla ötver sin broder. Bröder sammun-
sluta sig inbördes genom ömsesidiga öfver-
enskomnmelser. Dessa öfverenskommelser äro
lagar, lagar, hvilka böra aktas. Och alla
böra ena sig om att ej kränka lagen, ty
lagen är allas värn, allas vilja och fördel.
Varen män!
Ingen är nog mäktig att mot eder vilja
spänna eder för oket, men I kunnen sjelfva,
om I det viljen, sticka edra hufvuden i
grimman.
En ny kvinnotidskrift.
La Revue scientifique des Femmes."
(Kvinnornas vetenskapliga tidskrift) är en ny
tidskrift, som utgifves i Paris och redigeras
af fru Cl Renoox. Första häftet utkom i
maj detta år. Öfverst på första sidan står:
»Salve» och derunder följande inledning: >»PTill
våra läsarinnor, till våra medarbeterskor, till
våra vänner, kända och okända, till alla dem,
som intressera sig för vårt företag, — Varen
helsade!
Den stora andliga rörelse, hvilken se-
dan ett tjugotal år tillbaka försiggått inom den
kvinliga verlden, har skapat nya behof. Öfver-
allt har man planerat kvinnans undervisning
och gifvit henne tillfälle att genom kunskap
tillvinna sig den ställning, hyilken tillhör
henne inom samhället.
Männen hafva gjort mycket för henne, det
erkännandet måste man gifva dem, men det
återstår ännu mycketför kvinnan sjelf att göra;
det återstår för henne att understödja deras an-
strängningar, hvilka hjelpa henne, genom att
afskaka den andliga liknöjdhet, hon medelst
overksamhet förblifvit uti.
Men af naturen blyg, rädd, som alla
förtryckta, modfälles hon ofta af de hinder
illasinnade personer ännu ofta förorsaka vid
de ansträngningar som göras.
Offentliggörandet — detta präktiga medel
till uppmuntran afsjälsarbete — är kvinnorna nä-
stan alltid svårt, emellanåt omöjligt. Deras
arbeten förblilva som oftast okända och deras
första ifver slocknar i modfäldhet. Detta är
ett ondt, som binder nationernas progressiva
utveckling, för hvilket mäste sökas hjelp. För
act lemna kvinnan tillfälle att gifva sin intelli-
gens fritt lopp och på det att de, hvilka disku-
tera öfver henne utan att känna henne, måtte
se, hvad hon är och hvad hon kan, bör
man undanrödja den kamp för henne, hvil-
ken hindrar framkomsten af hvarje allvarligt
arbete. Det är endast på detta sätt man kan
förbättra det ofantliga inflytande, hon utöfvar
på samhällets intellektuella och moraliska ut-
veckling.
Den skyndsamhet med hvilken kvinnorna
kasta sig in på de vetenskapliga banor, hvilka
stå dom öppna, den trägenhet med hvilken
= Framäts red. tillsänd för kort tid sedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
