Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 | Fröken Julie.
till: »skönliteraturen>, Ej heller lämpar det
sig, enligt min mening, för scenen.
Emellertid - hvarken kan eller vill jag för-
neka, att hr Strindberg med vanligt skarpsinne
skildrat, hvad han velat skildra. Men de
båda hufvudpersonerna förefalla väl mycket
onaturliga, nästan som automater, satta i rö-
relse af författarens inbillning. Jemför man
detta sorgspel med t. ex. Ibsens »Brand>», så
äro. väl, trots dess öfverdrifter, hufvudperso-
nerna i sist nämda sorgespel bra mycket mer
naturliga, äfven om jag tar med i räkningen,
att fröken Julia, tack vare alkoholen, ej är
vid sina normala sinnen.
Hvad beträffar den rent språkliga behand-
lingen, så har hr S. inblandat en hel del plump-
heter, som mycket väl äfven i ett naturalistiskt
arbete kunna vara borta. Men, frånsedt detta
troligen rent afsigtliga fel, är hr S. äfven på
detta område mästaren.
Hr G. af G. påpekar i sin anmälan, att
en af hr S:s gamla käpphästar,") hens s. k;
könshat, här har en god del i uppkomsten af
de känslostämningar, som utgöra sorgspelets
senare hälft. Men hr G. är äfven nog opar-
tisk att påpeka, att skildringarne här ej äro
rent naturliga. Mig förefalla de, (liksom hela
»könshatet)» om just ieke som fantasifoster så
åtminstone som alster af sammanträffandet med
några rent abnorma personer, hvilka kommit
i författarens väg, och hvilka han tagit starkt
intryck af. Dessa skildringar tjena här en-
dast att öka det osmakliga i stycket.
I min anmälan af professor Ribbings före-
läsningar""), kallade jag hr S. svenska litera-
turens enfant perdu. Det gjorde mig både
ond och ledsen att se »Mäster Olofs» och
»Utopiers> mästare nedsjunka till skildringar
at abnormiteter och sjukdomar, liksom han
skulle behöfva dylikt till hjelp för att åstad-
komma en kraftig verkan. Men ännu mera
ond var jag öfver den moral, som genomgått
hans arbeten alltifrån Giftas I (utom dennas
förord), en moral som accepterar den fria kär-
leken för mannen, men fordrar renhet af kvin-
nan.
»Det kommer något kvalmigt från Norge»,
yttrade för någon tid sedan en medlem af »det
unga Sverige», Troligen hänsyftade han på
Björnsons stränga kraf på sedlighet för man-
nen. Om August Strindberg verkligen eger
”) Uttrycket af undertecknad B. E. H.
++) Framåts sista häfte 1888.
den menniskokännedom, som hans meningsfrän-
der låta påskina att han har, då är det verk-
ligen förvånande att han kan vara så sjelfbe-
dräglig och påstå mannen vara polygamist,
hvilket otvetydigt framgår af flera yttranden
i hans arbeten. Egde han verkligen denna
menniskokännedom, helst en läkares med stor
praktik, så skulle han med säkerhet ställa sig
på Björnsons och läkarevetenskapens sida i
dessa frågor.
Så som han nu behandlar den sexuela frå-
gan, måste man tro honom skrifva derom un-
der spritens inverkan, i sällskap af unga, oer-
farna, lättsinniga män. Redan i »Fadern>,
detta elaka, oberättigade anfall mot hela kvin-
nokönet, började jag misströsta att få se nä-
got verkligt godt af hr 5.
Och vid den medicinska afhandlingen i dra-
matisk form, som kallas »fröken Julie», trodde
jag mig kunna vara säker härpå.
Jag har sedan sett, att jag misstagit mig,")
men jag kan dock icke med tystnad se en an-
mälan af »Fröken Julie» sluta med orden:
»intressant är stycket i hög grad och värdt
den bildade allmänhetens största uppmärksam-
het.» Jag säger ännu en gång, att, om det
utgifvits i annan form för att vara, hvad det
är, en medicinsk afhandling, då hade det kun-
nat försvara sin plats, men såsom ett alster
at skönliteraturen, är det kort och godt en
skandal, ett missfoster.
B: IH.
När och Fjärran.
Tvänne föredrag af fröken Elen Key. Onsdagen
den 4 jan. höll fröken Key, på inbjudan at Göteborgs
Kvinnoförening, ett föredrag om kvinnansobegagnade
rättigheter, och fredagen den 11, på inbjudan at Reform-
föreningen i Göteborg, ett annat föredrag om hur re-
aktioner uppstå. Båda föredragen mottogos med stor
synipati af åhörarne, och kommer det sista, Hur reak-
tioner uppstå, att tryckas i ett af Framåts närmast
utkommande nummer,
Fil. dokt. Georg Brandes kommer den 7, 9 och
11 februari att hålla föredrag härstädes öfver: Hein-
rich Heine och hans samtid.
+) Vid genomläsandet af »Blomstermålningar» ete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
