Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
’"THE MAY ANNIYEKSAKIES".
begrepp om qvinnan såsom det väsen, hvilket på en gång var
föremål för en synnerligt vördnadsfull hyllning och för råa lustar,
och hvars styrka egentligen låg i dess svaghet.
Det är bekant, att det i Amerika rent af är en fördel att resa
tillsammans med ett fruntimmer. Hon är öfverallt privilegierad,
och hennes följeslagare följer med på köpet. Och detta gäller
icke blott för de bildade klasserna i Nya Englands stater; sak
samma långt ute i Vestern, vid Missouris stränder och på
prä-rierna; männen i vester, grufarbetarna och pioniererna, begå endera
våldtägt eller äro de ridderliga kavaljerer mot damerna.
Då emancipationsidéerna gripa så starkt omkring sig i
Amerika, äro de måhända till en del en naturlig och nära
liggande reaktion mot uppfattningen af qvinnan såsom en leksak och
mot det makliga, sysslolösa, blaserade lif i bara lättsinne och
okunnighet, som hittills i så sorgligt hög grad varit betecknande
för yankee-damen. Men till en del står säkerligen kringgripandet
af emancipationsidéerna på samma gång i förbindelse med mera
allmänna samhällsförhållanden, med både det offentliga och det
enskilda lifvet.
Emancipationsidéerna äro i framåtskridande öfver hela verlden.
Öfverallt börjar man protestera mot fortvarandet af medeltidens
romantiska qvinnoideal, som ännu är det allmänna. I Amerika
hafva måhända dessa protester mera att i verkligheten betyda
än på andra ställen. Qvinnans verksamhet och det qvinliga
idealet hafva under tidernas förlopp undergått betydliga
förändringar, men det gäller äfven inom denna samma kultur, att
qvinnans sysselsättningar och det qvinliga idealet samtidigt kunna
vara något olika i de olika länderna, i de olika samhällena.
Samhällena hafva i mer eller mindre grad för ögonblicket behof af
de egenskaper, dem qvinnans aktiva deltagande i lifvet kan
antagas tillföra dem. T. ex. i vårt gamla, något stela, men i
många hänseenden välordnade Danmark hafva vi svårt för
att tänka oss ens som en möjlighet, att qvinnan kan finna
användning i det offentliga lifvet. De, som hos oss göra fordran
på någon emancipation, se på qvinnan sjelf, på den fördel,
hennes personliga utveckling kunde hafva derutaf, att många
hittills stängda dörrar öppnades för henne. I Amerika heter
det, att man öfverallt skall öppna för qvinnan, icke blott för
hennes egen skull, utan för det helas väl. Och man får
ej obetingadt visa denna åsigt ifrån sig. Vi behöfva
måhända icke qvinnornas deltagande i riksdagsmannaval, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
