Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett amerikanskt spelhus.
125
prisfäktare, här en lika trasig gentleman, hvars kredit dock
måtte vara bättre än hans röck, ty han håller nu 10,000 dollars
på Jern Mace, en omtyckt kämpe, som jemt flackar omkring än
på gränsen af Canada och Fristaterna, än långt ned i Södern
för att hitta rätt på en af polis och fredsdomare ostörd arena
för en strid med en annan celebritet af samma slag.
Den natt, vi vandrade omkring, var bestämd för en razzia
på ett par spelhus; och det var derför litet öfverraskande, att
vår polisbetjent äfven kunde erbjuda sig att visa ett spelhus.
Antingen måtte det ifrågavarande stället af en eller annan orsak
haft en tyst koncession, eller ock var polisbetjenten, hvilken
såsom enskild person uppenbart var väl känd på stället, en
kund — säkert är, att vaktkarlen vid ingången till huset,
som försigtigt kikade ut för att se efter, hvem som bultade
på, hastigt kände sig lugnad genom några hviskande ord och
släppte oss in i detta Fortunas tempel. Ett tarfligt tempel var
det, det var ingen af de eleganta små spelbankerna efter
europeiskt mönster, der man ej har behof af någon beskyddande
och erfaren ledsagare; det var ett etablissement för de tarfligare
samhällsklasserna. Uppför en simpel trappa med rappade väggar
kom man till en utomordentligt rymlig sal, som ännu icke var
färdig efter en större reparation. I denna sal satt rundtomkring
vid små bord ett sällskap af 50 à 60 simpelt klädda personer
och spelade ett slags lotteri; det var det bekanta "keno". På
de små runda borden rundt omkring i salen lågo i högar
keno-korten, hvilka se ut ungefår som våra lottsedlar. Utom dessa
sedlar få de spelande en hög vanliga byxknappar att markera
med. På en upphöjd tribun, försedd med galler, hafva
spelvärdarna sina platser. Der finnes urnan eller, rättare,
lyckohjulet, ur hvilket numren dragas, och en stor tafla, på hvilken de
dragna numren uppsättas.
Man börjar spelet med att välja sedlar. Denna operation
är icke så lätt för stamgäster, som det synes. De olika korten
hafva olika tur med sig, likasom borden för öfrigt äro olika
ansedda, och oaktadt det i detta spel endast synes kunna vara
ringa rum för sinnrika beräkningar, söka dock de ifriga spelarna
att få metod uti det.
Utom sedlarna, som betalas med en fjerdedels dollar för
hvarje omgång, köper man också eller vexlar till sig för något
af sina penningar runda elfenbensbrickor med ett märke på;
dessa brickor utgöra ställets omsättningsmynt, man betalar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
