Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ItATTEGANG MED ANLEDNING AF DKÅr.
131
öppnades åter af mannen och stängdes åter af modren, som
hela tiden förhöll sig tyst. Mr Putnam blef emellertid
uppmärksam på hvad som föregick, och då dörren ånyo öppnades
af mannen, sade han till honom, att dessa fruntimmer voro
under hans beskydd, och att han icke tillät, att man förnärmade
dem. Efter en kort ordvexling i dörren gick mannen in i vagnen
och satte sig på ett larmande sätt midt emot de andra,
upptagande så mycket plats som möjligt. Han började att på ett
groft sätt och i en ton, som utvisade att han var berusad,
fråga mr Putnam, hvem han var; svaret blef, att han icke
ville tala med honom, emedan han var full. Mannen frågade då
upprepade gånger mr Putnam, huru långt han ämnade åka, och
då denne icke svarade, tillade han med en hotande rörelse:
"Jag åker med så långt som ni, och innan vi skiljas, skall jag
gifva er döden och djefvulen." Han gick derpå ut på
plat-formen bredvid kusken; och då vagnen en stund derefter
stannade för att låta mr Putnam och mrs Duval komma ut, lånte han
af kusken, som höll sig alldeles passiv, en stor jernkrok, som
begagnas, när förspannet omflyttas till andra ändan af
spårvagnen, sprang emot mr Putnam och slog honom, under det han
steg ut, med all kraft i hufvudet; nästan utan att gifva ett
ljud ifrån sig föll den olycklige ned med krossad hufvudskål,
och, under det folk hastigt samlade sig omkring den döende och
de två af ångest halft sanslösa qvinnorna, sprang mördaren sin
väg, medan kusken satte hästarna i galopp och körde bort i
strykande fart. Det lyckades emellertid polisen att ännu samma
natt ertappa mördaren; det var en extra-konduktör vid en annan
spårvagn vid namn Foster, och han anhölls i sitt hem, der
han lugnt låg och sof.
Detta blodiga uppträde satte New-York i stor rörelse.
Under senare tider hade flera liknande öfverfall egt rum på
ångfärjorna och på jernvägsstationerna, och från alla håll
förspordes de allvarligaste klagomål öfver detta tillstånd — ty det
hör dock icke, såsom man efter vissa framställningar skulle kunna
tro, till ordningen för dagen, att folk öfverfalles och utplundras
på New-Yorks gator — och de bestämdaste fordringar på ett
energiskt uppträdande mot dessa "Rowdies", som syntes tillåta
sig allt. Man hade särskild grund att frukta för, det
rättvisan icke skulle drabba Foster. New-Yorks dåvarande
"demokratiska" (konservativa) styrelse, som ju fått en herostratisk
ryktbarhet öfver hela verlden genom sina samvetslösa plundrin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>