Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILD JAGT PÅ JERNBANA. 315
vikliga följden deraf. På de frånskilda vagnarna voro ett par
tyska arbetare. Det fanns bromsapparater, och de kunde sjelfva
stoppa. Lokomotivet gaf gång efter annan bromssignal med
ång-pipan, men folket låg och sof, och de invanda ljuden väckte
dem icke; de hade sjelfva ingen aning om hvad som försiggick.
Man måste undan från de förföljande vagnarna med så
hastig fart som möjligt, ty det gick öfver broar, omkring skarpa
kurvor med det långa tåget, utmed de bråddjupa afgrunderna,
men med icke mindre hastighet kom i tilltagande fart det
förföljande tåget, som icke tog någon hänsyn till försigtighet, och
ju starkare stigningen blef närmare stationen, desto häftigare
rände det in på de förutgående vagnarna. Lokomotivet tjöt och
jämrade sig för att väcka de sofvande, men förgäfves.
Allarm-signalen ljöd, så snart det fanns någon möjlighet för att den
kunde väcka stationens uppmärksamhet. I väg flögo de båda
tågdelarna med hastig fart, sammanstötningen syntes oundviklig;
såsom ett sista räddningsmedel beordrade lokomotivföraren folket
på sitt tåg att nedkasta syllar på skenorna för att derigenom
möjligtvis få det förföljande tåget ur spåret, de båda männen
måste då uppoffras för att olyckan skulle undgås. Man kastade
syllarna ned från den eftersta vagnen, men ingen blef
liggande tvärs för lokomotivet; man var nu ganska nära stationen,
"klart vid spårvexeln" signalerade lokomotivpipan; hade blott
det första tåget det andra bakom sig på ett afstånd, som var
större än dess egen längd, när det kom in på spårvexlingen,
kunde sammanstötningen genom en ögonblicklig vändning af detta
ännu förhindras och det eftersta tåget skickas öfver mot
klippväggen. Men den halfva milen, som för en stund hade varit
emellan de två tågen, hade nu blifvit så förminskad, att det
var tvifvelaktigt, om ej sammanstötningen måste ske, innan man
kunde begagna sig af detta sista räddningsmedel. På
stationen, hvarifrån man för en krökning ännu icke kunde se tåget,
voro alla man på sin post; de hade hört lokomotivets signaler,
fastän de ännu icke förstodo orsaken till dem. Fram brusade
lokomotivet från krökningen ned mot stationen, de lösa vagnarna
svängde likaledes om, nästan alla syllarna voro utkastade, just
i svängen hade en blifvit liggande öfver skenorna, så att de
fyra vagnarna kommo ur spåret och vältrade ner utför en 15
fot hög vall. Faran var förbi. "Bromsning" signalerade
ögonblickligen lokomotivföraren, som hade tagit det hela med äkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
