Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 fbÅn ogden till san Francisco.
trakten, White Pine, nära vid Utahs gräns. Detta distrikt ligger
högt uppe i bergen, från 7 till 9,000 fot öfver hafvets yta, och
utmärker sig för både stora och rika ådror. Den "excitement",
som upptäckten af Comstock-ådran åstadkom, öfvergicks vida af
den, som framkallades genom upptäckterna här.
Det var några grufarbetare från Austin, hvilka lemnat detta
ställe för att ytterligare pröfva sin lycka, som funno orten och
besannade det engelska ordspråket, att det går lika bra fisk i
sjön, som den som tagits utur den. De lemnade Austin pä
våren 1865, hela sommaren, hösten och den hårda vintern i
dessa höga trakter tillbringade de med att söka och undersöka,
men de blefvo också då öfvertygade om, att det, som nu kallas
Treasury Hill, innehöll oberäkneliga skatter.
Trakten skildras såsom obeskrifligt vild och melankolisk.
Träden, som växa i dalen och på bergens sidor, äro få och
små. Under de långa vintermånaderna rasa stormarna med en
häftighet, hvars like ej finnes mångenstädes, och ofta visar
der sig, kommande än från bergstopparna, än från dalarna, en
tjock massa af iskall dimma, som skyler allt och trycker dem,
som den öfverfallen till döds i sin isfamn. Skatterna i White
Pine äro ej lätta att upptaga.
Den anglosaxiska fallenheten för sjelfstyrelse uppenbarar sig
äfven i dessa trakter uti det sätt, på hvilket de, som först komma
till en grufva, kunna göra sina rättigheter gällande till detta
dyrbara land. När en samling af grufarbetare hittat på ett
distrikt, som de anse vara mödan värdt att bearbeta, samlas
de till ett gemensamt öfverläggningsmöte. De uppdraga gränserna
och antaga ett namn för distriktet samt vidare en mängd
bestämmelser för besittningstagande, egorätt och bearbetande af
grufvorna. Grundtanken uti dessa är, att den, som hittar på
en grufva, skall hafva rättighet att taga ett visst stycke af ytan
i besittning i sitt eget namn. Derefter kunna andra tillegna
sig hvad de vilja.
Vanligen tager emellertid en upptäckare derjemte andra
stycken i besittning i sina vänners namn. Giltigheten härutaf
beror emellertid derpå, att på hvarje stycke en viss qvantitet
arbete är gjordt inom en viss föreskrifven tid. Det säges ock,
att "gruflagarna" innehålla den märkliga åsigt, att
besittningstagande af ett stycke land icke gifver rätt till de mineralier,
det innehåller, med mindre än att besittningstagaren känt till
deras existens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
