Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
GENOM CANADA.
andra sidan af floden, midt framför staden, ligger Point Levi,
en liten särskild stael för sig, och färjebåtarna kryssa fram och
tillbaka deremellan och Quebec samt upplifva derigenom litet
den eljest stilla hamnen. Quebec ser ut att vara
utomordentligt tråkigt, äfven i det bästa väder i verlden, och detta får
man höra bekräftadt af stadens innevånare med mycken styrka,
isynnerhet af garnisonen, som tyckes anse Quebec såsom ett
slags förvisningsort, ett engelskt Siberien, der man lefver bland
idel barbarer, de der icke en gång förstå engelska. Med
detta sista hänger så tillsamman, att det ännu beständigt
finnes i Quebec, så väl som i Montreal, en mycket talrik fransk
befolkning, så talrik, att städerna ofta, när man ser på
skyltarna och husen och hör folket omkring sig, kunna tagas för
helt och hållet franska. Den franska befolkningen i Canada har
med fransk exklusivitet hållit fast vid sitt eget språk, och många
förstå, som det säges, alls icke engelska. Den franska, som
talas af allmogen, bör vara mycket intressant, så till vida, som
det är det franska allmoge-språket från 18:e århundradet alldeles
oförändradt.
Belägenheten uppe å klippan gifver Quebec en
egendomlig prägel. De trånga, krokiga gatorna äro ganska branta
och öfvergå stundom till trappor. Från öfra delen af staden
har man ofta en vacker utsigt, när man viker omkring ett
eller annat hörn; detta är den enda skilnaden på den öfra
och nedra staden, eljest äro de båda lika ledsamma att skåda.
En egendomlig plåga för främmande i Quebec är droskkuskarna.
Det skall finnas några punkter i grannskapet, som man
antager att turister böra se, och denna sorgliga omständighet
vållar en riktig jagt på dessa olycklige från kuskarnas sida.
Så snart en individ visar sig på hotelltrappan, stannar på
gatan för att se på utsigten, går till ett butikfönster,
betraktar ett hus’ eller på annat sätt förråder sig såsom galilé i
Quebec, antages han alltid vara emottaglig för ett eller annat
vattenfalls lockelser eller längta efter att få se det ställe,
der general Wolfe föll; ett par individer springa fram med
piskan i hand och ropa sitt: "Want a carriage?" och börja
på en lång ramsa om vattenfall och Wolfe. Man är
ingenstädes säker för dessa kuskar; de framkomma der det ej
fanns någon menniska för ett ögonblick sedan, de svärma
omkring en som flugor, uthållande, näsvisa och påträngande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
