Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - affluens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
affluenʹs (fr. lat.) tillflöde; afflueʹra
tillströmma; affluktioʹn med. blodets tillströmning
till en kroppsdel.
affrettanʹdo (it.) mus. påskyndande.
affrikaʹta (lat.) förbindelse av en explosiva o.
motsvarande frikativa.
affundeʹra (fr. lat.) pågjuta; affusioʹn
pågjutning.
affäʹr (fr. fra.) ekon. företag, handel; mil.
träffning; affäʹrer ekon. ställning.
à fond [fång] (fra.) i grund; à fonds perduʹ
[pärdy] mot livränta.
afoniʹ (fr. gr.) med. våldsam heshet.
aforisʹm (fr. gr.) tänkespråk, strötanke,
tankekorn; aforisʹtisk uttryckt i aforismer,
tankemättad.
afrikanʹder (holl.) avkomlingar av holl.
invandrare till Sydafrika; (sedermera) vita,
födda i Sydafrika.
afrodisiʹaka (gr.) medel, som stegrar
könsdriften; afrodisiʹ sjukligt stegrad könsdrift;
Afrodiʹte (i den gr. myt.) kärlekens gudinna.
aftiʹt guldliknande legering.
aftongiʹ (fr. gr.) med. svårartad stamning.
Ag kem. tecknet för silver (lat. argentum).
AGA förk. för Svenska Aktiebolaget
Gasaccumulator; agaljus blinkljus av detta
bolags konstruktion.
aga (turk.) herre, hövding.
agalaktiʹ (fr. gr.) bristande mjölkbildning hos
digivande kvinnor.
agaʹm (fr. gr.) växt el. djur, som icke
fortplantar sig på könlig väg; agamiʹ ogift
stånd.
agaʹper (fr. gr.) kärleksmåltider (hos de första
kristna).
aʹgar-aʹgar ett slags lim berett av östasiatiska
alger (används till bakterieodling).
agaʹt (fr. gr.) ett kvartshaltigt mineral
(används till smycken).
agatobiotiʹk (fr. gr.) levnadskonst;
agatodaiʹmon god ande; agatologiʹ läran om det
högsta goda.
agenʹce [asjangs] (fr.) byrå; A. Havasʹ [avass]
(förr) stor telegrambyrå i Paris.
agenʹda (lat. ”det som bör göras”)
annotationsbok; minnestavla; kyrkohandbok.
agenesiʹ (fr. gr.) ofruktsamhet hos kvinnan;
utebliven utveckling av kroppsdelar.
agʹens (pl. agenʹtier el. agenʹser) (lat. ”det
som verkar”) livande medel; kem. ämne
som framkallar en verkan; agenʹt
fullmäktigt ombud för en firma, polisen, en
regering etc.; den satsdel som anger den
handlande i en passiv sats; agenʹt
provocateuʹr [asjang pråvåkatör] (fra.) polisspion,
köpt uppviglare; agentuʹr agents affär el.
verksamhet; representantskap för firma.
agenziʹa [adjentsia] (it.) (nyhets)byrå; A.
Steʹfani Italiens största telegrambyrå (i Rom).
ageʹra (fr. lat.) handla, spela en roll.
agʹer pubʹlicus (lat.) offentlig mark.
ageusiʹ (fr. gr.) minskad el. bristande
smakförmåga.
ageʹvole [adjevåle] (it.) mus. lätt.
aggiustamenʹte [addjo-] (it.) mus. strängt i takt.
agglomeraʹt (fr. lat.) sammanhopning (av
olika bergarter).
agglutinatioʹn (fr. lat.) hoplimning; med. ett
slags hopklibbning i blodet; agglutineʹra
sammanklibba, baka ihop sig;
agglutineʹrande språk språk, vilkas ordstammar är
oförändrade under böjningen (t. ex. turk.);
jfr flekterande o. isolerande språk.
aggravatioʹn (fr. lat.) skärpning, förvärrande;
aggraveʹra skärpa, förvärra.
aggregaʹt (fr. lat.) sammanhopning; miner.
sammangyttring av kristaller; tekn. enhet av
samverkande maskiner;
aggregationstillstånd de tillstånd, i vilka materien kan
befinna sig: fast, flytande el. gasformigt.
aggressioʹn (fr. lat.) angrepp, överfall;
aggressiʹv [el. aggʹ-] angripande, utmanande;
aggressiviteʹt tendens att vara aggressiv,
aggressiv verksamhet.
aʹgio (it.) uppgäld, överkurs på bättre valutor;
agiotagʹe [-tasj] (fra.) spekulation i
kursförändringar.
agitatioʹn (fr. lat.) arbete på att överbevisa om
en saks riktighet; uppvigling; upphetsning;
agitaʹto [adji-] (it.) mus. upprört, lidelsefullt;
agitaʹtor uppviglare; agitatoʹrisk
uppviglande, upphetsande; agiteʹra upphetsa;
bedriva agitation.
aglossiʹ (fr. gr.) med. medfödd tunglöshet.
aglutitioʹn (fr. lat.) med. oförmåga att svälja.
agnaʹter (fr. lat.) släktingar på svärdssidan;
agnaʹtisk tronföljd förhållandet att tronen
ärvs endast på manssidan.
agnoʹmen [-å-] (lat.) tillnamn.
agnosiʹ (fr. gr.) ovetenhet; med. bristande
förmåga att igenkänna.
agnosticisʹm [aggn-] (fr. gr.) lära, som
förnekar all kunskap om det översinnliga;
agnosʹtiker anhängare av agnosticismen.
Agʹnus Deʹi [angnus] (lat.) Guds lamm;
benämning på Kristusbild; kat. bön.
agogiʹk (fr. gr.) läran om tempoförändringar
vid mus. föredrag; agoʹgisk som har
avseende på agogik.
agoʹn [-ån] (gr.) tävlingsstrid; agoʹn linje
genom de orter på jorden vilkas magnetiska
deklination är noll; agoniʹ dödskamp.
agoraʹ (gr.) torg; folkförsamling; agorafobiʹ
skräck för öppna platser.
agʹrafa (gr.) oskrivna uttalanden av Kristus
(ej upptagna i Bibeln).
agraffʹ (fr. fra.) spänne; med. instrument för
sammanhållning av sårkanter; ett slags
prydnad vid slutet av en valvbåge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
