Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - al pezzo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
al pezzʹo (it.) styckevis.
al piaceʹre [pjatje-] (it.) mus. efter behag.
alpiʹn o. alpiʹnsk tillhörande fjällregionen;
alpinisʹm bergsbestigning; alpinisʹt
bergsbestigare.
al rigoʹre [-gåre] (it.) mus. i strängaste takt.
aʹlruna (fr. ty.) spåkvinna hos de gamla
germanerna; rot av Mandraʹgora officinaʹrum,
som fordom snidades till människoliknande
figurer o. bars mot trolldom.
al seccʹo (it.) på torr väg; mots. al fresco.
al segno [senʹjå] (it.) (den mus. satsen
återtages) till tecknet.
als ob [åpp] (ty. ”som om”) som om en icke
existerande förutsättning funnes.
alt (fr. lat.) mus. djup kvinno- el. gossröst;
person med altröst; altsträng på fiol el. altfiol.
altaʹn (fr. it.) högt belägen, öppen utbyggnad
på ett hus.
alʹtare (fr. lat.) offerbord; upphöjd plats längst
fram i en kyrka.
alteratioʹn (fr. lat.) sinnesrörelse; mus. ändring
av en nots förtecken; alteranʹtia [-tsia]
mildrande, efter hand botande läkemedel.
alʹtera pars (lat.) den andra delen; motparten;
alʹter egʹo ett andra jag.
altereʹra (fr. lat.) förskräcka, oroa.
alternatiʹv (fr. lat.) omväxlande, turvis; val
mln två utvägar; utväg; alternatiʹvo (it.)
mus. växelvis; alterneʹra omväxla, tura om.
alʹter Schweʹde (ty. ”gammal svensk”) uttryck
från 30-åriga kriget, nu i betydelsen:
”gammal gosse”, ”hedersknyffel”.
altessʹe [-tess] (fra.) höghet.
altimeʹter (fr. lat.) höjdmätare för flygplan.
altituʹd (fr. lat.) en himlakropps höjd över
horisonten.
Alʹtmeister (ty.) = grand old man.
altruisʹm (fr. lat.) oegennytta; mots. egoism;
altruisʹtisk oegennyttig.
alumineʹra överdraga med ett tunt lager
aluminium; alumiʹnium lätt, vitaktig
metall.
alumʹn (fr. lat.) lärjunge (i internatskola),
skyddsling.
aʹlun ett aluminiumsalt.
alveoʹl [-ål] (fr. lat.) hålighet; tandhåla i
käkbenet; lungblåsa; alveolaʹr som bildas mot
tandvallen; tandvallsljud; alveolaʹrpyorré
varbildning vid tandrötterna; alveoläʹr
hålig; som bildas mot tandvallen.
alʹvus (lat.) underliv.
alzamenʹto di maʹno (it. ”handens lyftning”)
mus. spelas med korsade händer.
a. m. förk. för ante meridiem, anno mundi.
A. M. [eng. utt. ej emm] förk. för lat. artium
magister.
amaʹbile (it.) mus. älskligt, ömt.
a majoʹri ad minʹus [-jå-] (lat.) (sluta) från det
större till det mindre.
amalgaʹm (fr. gr.) kvicksilverlegering använd
till tandfyllnad; amalgameʹra överdraga en
metall med kvicksilver; sammansmälta,
förena.
amant, amante [amangʹ, amangʹt] (fra.)
älskare, älskarinna.
amanuenʹs (fr. lat.) biträde; underordnad
tjänsteman i vissa ämbetsverk.
amaʹra (lat.) bittra läkemedel.
amaranʹt (fr. gr. ”oförvissnelig”) en blomma;
symbol för odödligheten; amaranʹterorden
sällskapsorden i Stockholm med flera
dotterloger, stiftad 1760; ordenstecken buret inom
nämnda orden.
amasoʹn [-ån] (fr. gr.) eg. medlem av en
kvinnlig krigarstam i Asien; sköldmö; manhaftig
kvinna.
amatoʹrium [-tå-] (lat.) kärleksmedel,
kärleksdryck; amatoʹrius musʹculus
”kärleksmuskeln”, den ansiktsmuskel som vid
sammandragning ger upphov till en smilgrop.
amatöʹr (fr. fra.) person som utövar en
konst, en idrott osv. av intresse, ej i
förvärvssyfte; mots. betr. idrott professionell.
amauroʹs [-ås] (fr. gr.) fullständig blindhet.
amb (fr. lat.) lottpar, som tages samtidigt o.
utfaller samtidigt vid dragningen.
ambassaʹd (fr. fra.) högsta rangens
beskickning; ambassadöʹr diplomatiskt sändebud
av högsta rangen.
amʹbe duʹe pedaʹle [doe] (it.) mus. med båda
pedalerna.
ambidexʹter (lat. ”med båda händerna”)
person, som kan bruka båda händerna lika bra;
ambidextriʹ förmågan att använda bägge
händerna lika bra.
ambiguiteʹt (fr. lat.) tvetydighet.
ambitioʹn (fr. fra.) ärelystnad, hederskänsla;
ambitiöʹs [-sjös] ärelysten.
amʹbitus (lat.) klostergång; rösts el.
instruments omfång.
ambivalenʹs (fr. lat.) dubbelgiltighet;
ambivalenʹta känslor känslor sammansatta av
två motsatta värden, vanl. kärlek o. hat.
ambloʹtika (fr. gr.) fosterfördrivande medel.
amblyafiʹ (fr. gr.) försvagad känselförmåga;
amblyopiʹ svagsynthet, som ej kan
förbättras med glas.
ambocepʹtor (fr. lat.) med. ett
”dubbelverkande” ämne i blodet, immunkropp.
amboʹner (fr. gr.) löspulpeter i den
gammalkristna kyrkan.
amʹbra (fr. arab.) välluktande vaxartat ämne.
ambroʹsia (i den gr. myt.) gudarnas föda;
ambroʹsisk gudomlig, ljuvlig.
ambulanʹs [-angs, äv. -ans] (fr. fra.) flyttbart
fältlasarett; sjukbil; ambulatoʹrisk
kringvandrande, flyttande; ambuleʹra vandra
omkring; ambuleʹrande se ambulatorisk.
amelioratioʹn (fr. lat.) förbättring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
