Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - anatema ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anateʹma (fr. gr.) bannlysning, förkastelsedom.
Anatoʹlien [-o- el. -å-] (fr. gr. ”det östra
landet”) gammalt namn på Mindre Asien;
anatolier person i el. från Anatolien.
anatoʹm [-åm] (fr. gr.) kännare av anatomiʹ
läran om djurens o. växternas (särsk.
människokroppens) byggnad; anatoʹmikum
anatomisk inst. vid universitet; anatoʹmisk
som avser el. har samband med anatomi.
anaudiʹ (fr. gr.) heshet.
anʹceps (lat. ”tvehövdad”) i versläran stavelse,
som kan vara antingen kort el. lång (⏓).
ancienniteʹt [ang-] (fr. fra.) åldersrätt,
företrädesrätt i tjänsten; l’ancien régime
[langsiängʹ resjimmʹ] ”det gamla regeringssättet”,
regeringen före fra. revolutionen; anciens
combattants [angsiängʹ kångbattangʹ]
veteraner (från kriget 1914—18).
ancoʹra [-kå-] (it.) mus. igen, på nytt, da capo.
anʹdakt (fr. ty.) from stämning;
fromhetsövning; enskild gudstjänst.
andamenʹto (it. ”gång”) mus. mellansatsen i
en fuga; andanʹte mus. ”gående”, lagom
långsamt; andantiʹno mus. något hastigare
tempo än andante.
andreʹaskors kors med snedställda armar.
andrienne [angdriännʹ] (fra.) el. adrienne vid,
löst sittande klänning (modern på 1700-talet).
androdieciʹ (fr. gr.) bot. individ med endast
han- el. honblommor inom samma växtart.
androeʹceum [-re-] (fr. gr.) sammanfattning
av alla ståndarna i en blomma.
androfaʹg (fr. gr.) människoätare; androfobiʹ
fruktan för män; androgoniʹ människans
el. mannens skapelse; androgyʹn tvekönad;
androiʹd = robot; androliʹt förstenat
människoskelett; andromaniʹ = nymfomani;
androtomiʹ människans anatomi.
anekdoʹt [-åt] (fr. gr. ”outgivet”) kort, vanl.
komisk historia.
anematurgiʹ (fr. gr.) läran om de oblodiga
operationerna; anemiʹ blodbrist; aneʹmisk
blodfattig.
anemograʹf (fr. gr.) självregistrerande
anemometer; anemologiʹ läran om vinden;
anemomeʹter vindstyrkemätare;
anemoskoʹp [-åp] vindflöjel.
anenkefaliʹ (fr. gr.) avsaknad av hjärna.
anepiʹ (fr. gr.) oförmåga att tala.
anepigraʹfisk (fr. gr.) utan överskrift el. titel.
aneroiʹdbarometer (fr. gr.) vätskefri
lufttrycksmätare.
anerviʹ (fr. gr.) senförlamning; saknad av
rörelse- o. känselförmåga hos nerverna.
anesiʹ (fr. gr.) sjukdomssymtoms avtagande.
anestesiʹ (fr. gr.) känsellöshet; anesteʹtisk som
framkallar känsellöshet, bedövande.
aneurysʹma el. aneurysʹm (fr. gr.)
pulsåderbråck.
angakʹok el. angekok grönländsk trollkarl.
angaʹrierätt [angg-] (fr. gr.) krigförande
makts självtagna rätt att beslagtaga
krigförande el. neutrala länders transportmedel.
angekok se angakok.
angelofaniʹ [angg-] (fr. gr.) änglauppenbarelse;
angelolatriʹ ängladyrkan.
anʹgelus [angg-] (lat. ”ängel”) kat. morgon-,
middags- o. aftonbön.
angiʹna [angg-] (fr. lat.) (vanl.)
halsinflammation; a. pecʹtoris anfallsartade smärtor kring
hjärtat; a. tonsillaʹris halsfluss.
angiologiʹ [angg-] (fr. gr.) läran om blod- o.
lymfkärlens byggnad; läran om vasers,
urnors o. liknande kärls typer o. tillverkning;
angioʹm [-åm] godartad blodkärlssvulst;
angiosarkoʹm [-åm] svårartad
blodkärlssvulst; angiosperʹmer gömfröiga växter;
angiostenoʹs [-ås] åderförträngning;
angiotomiʹ ådersystemets anatomi.
Angleterre [angglətäʹr] (fra.) England;
Anʹglic [ängg-] eng. nystavningssystem utarbetat
av sv. Zachrisson; anglicisʹm (fr. lat.) eng.
språkegendomlighet i annat språk;
anglikaʹnska kyrkan eng. statskyrkan; angliseʹra
göra engelsk; anglisʹt person som forskar i
eng. språket o. kulturen; anglofiʹl
engelskvän(lig); anglofoʹb engelskhatare;
anglomaniʹ överdriven beundran för allt
engelskt; angläʹs (fr. fra.) dans i 2/4 takt.
anʹgor morʹtis [angg-] (lat.) dödsångest.
angoscioʹso [-gåsjåså] (it.) mus. med upprört
föredrag.
angostuʹra [angg-] drog från barken av
Cuspaʹria trifoliaʹta, användes som
feberstillande medel o. till drinkar.
anʹguis in herʹba [anggo-] (lat. ”en orm i
gräset”) en falsk vän (Vergilius).
anguläʹr [angg-] (fr. lat.) vinklig (t. ex.
triangulär = trevinklig).
anʹhalt (fr. ty.) hållplats.
an(h)idroʹs [-ås] (fr. gr.) med. sjuklig oförmåga
att svettas.
anhydriʹd (fr. gr.) kem. vattenfri oxid.
anhydriʹt (fr. gr.) miner. vattenfritt
kalciumsulfat.
aniliʹn en tjärprodukt som används vid många
färgberedningar.
anʹima el. anʹimus (lat.) andedräkt; själ.
animaʹl (fr. lat.) som har med djurvärlden att
skaffa; djurisk, sinnlig; animaʹlier
födoämnen från djurvärlden; animaʹlisk som
härstammar från djurriket.
animaʹto (it.) mus. livligt; animeʹra (fr. lat.)
liva; animisʹm (fr. lat.) tron att allt i naturen
är besjälat; animisʹtisk som avser el.
utmärker animism.
anʹimo deliberaʹto (lat.) avsiktligt, med
uppsåt.
animositeʹt (fr. lat.) ovilja, förbittring;
animoʹso [-måså] (fr. it.) mus. mycket livligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
