Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - arterioskleros ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läran om pulsådrorna; arterioskleroʹs [-ås]
åderförkalkning.
arteʹsisk brunn borrad brunn, där vattnet
stiger upp av eget tryck (först använd i det fra.
grevskapet Artois).
arʹtes liberaʹles (lat.) de fria konsterna.
arthralgiʹ (fr. gr.) ledgångssmärtor; arthriʹtis
inflammation i leder; a. deforʹmans gikt,
som gör lederna tjockare o. inskränker deras
rörlighet; a. uʹrica gikt, förorsakad av
avlagrad urinsyra i lederna; arthrocarcinoʹm
[-åm] ledkräfta; arthrodyniʹ kronisk
reumatism; arthroplastiʹk framställande av
konstgjord ledgång; arthroʹpoda [-åpåda]
ledfotingar.
artificiellʹ (fr. fra.) konstgjord, konstlad.
artikʹel (fr. lat. ”liten led”) underavdelning i
föredrag, kontrakt o. d.; avdelning inom
den kristna trosläran; tidningsuppsats;
handelsvara; ord el. ändelse, som lägges till
substantiv för att utmärka begreppet såsom
bestämt el. obestämt; artikulatioʹn ledgång;
tydligt uttal; artikuleʹra leda (mot); tydligt
uttala.
artilleriʹ (fr. fra.) grova eldvapen; den del av
armén, som strider med sådana vapen.
artistʹ (ytt. fr. lat.) konstnär; artisʹtisk
konstnärlig.
arʹtium [-tsium] (lat.) benämning på den no.
o. da. studentexamen; a. baccalauʹreus am.
universitetsexamen; a. (liberaʹlium)
magisʹter lärare i de sköna konsterna; person som
tagit filosofiska graden.
artolatriʹ (fr. gr.) tillbedjan av hostian; artoliʹt
”förstenat bröd”, sten i form av ett bröd.
l’art pour l’art [lar por lar] (fra.) konsten för
konstens egen skull.
artriʹt = arthritis.
artäʹr (fr. gr.) pulsåder, åder som för blodet
från hjärtat.
arytmiʹ (fr. gr.) frånvaro av rytm; med.
oregelbunden hjärtverksamhet.
arx (lat.) borg, stad; a. septicollʹis de sju
kullarnas stad (Rom) (Prudentius).
As kem. tecknet för arsenik.
as rom. kopparmynt.
asafiʹ (fr. gr.) otydligt uttal.
aʹsa foeʹtida [fe-] (lat. ”stinkande gummi”)
dyvelsträck.
asʹbest (fr. gr. ”oförbrännelig”) ett eldfast,
värmeisolerande, fintrådigt mineral.
ascendenʹt [as- el. asj-] (fr. lat.) släkting i rakt
uppstigande led.
asciʹtes (fr. gr.) med. bukvattusot.
ASEʹA förk. för Allmänna Svenska Elektriska
Aktiebolaget (huvudkontor i Västerås).
asemiʹ (fr. gr.) oförmåga att genom ord el.
åtbörder förstå el. göra sig förstådd.
asepʹsis el. aseptiʹk (fr. gr.) infektionsfri
sårbehandling; asepʹtisk bakteriefri, steril.
asexuellʹ (fr. gr.-lat.) könlös; utan könsdrift.
asʹfalt (fr. gr.) jordbeck (användes till
gatubeläggning, papptillverkning m. m.);
asfalteʹra belägga med asfalt.
asfyxiʹ (fr. gr.) andningsstillestånd; skendöd.
Asʹia minʹor (lat.) Mindre Asien.
asienʹto (de neʹgros) (sp.) kontrakt om införsel
av slavar till Sydamerika.
asjett se assiett.
asʹkari (fr. arab.) infödd soldat i Afrika.
askeʹs [-k-] (fr. gr. ”övning”) försakelse;
undertryckande av de naturliga drifterna av
religiösa el. etiska skäl; askeʹt botgörare;
person som lever mycket återhållsamt;
askeʹtisk som hör till askesen; strängt
återhållsam.
asociaʹl (fr. gr.-lat.) som ej uppfyller de
enklaste medborgerliga plikter.
asomaʹtisk (fr. gr.) okroppslig.
asomniʹ (fr. gr.-lat.) sömnlöshet.
à son aise se aise.
à son goût [a sånggoʹ] (fra.) efter sin smak.
aspekʹt (fr. lat.) anblick, utseende; utsikt;
synpunkt; två planeters läge i förhållande till en
tredje.
aspermatisʹm el. aspermiʹ (fr. gr.) sädesbrist
hos mannen.
aspersioʹn (fr. lat.) bestänkning med vigvatten;
aspersoʹrium vigvattenskärl.
aspiranʹt (fr. lat.) sökande (till en tjänst o. d.);
aspiraʹta konsonant (explosiva) som uttalas
med h-liknande efterljud; aspiratioʹn
förhoppning, anspråk; språkljuds uttal med
aspirata; med. inandning (t. ex. av gas);
aspiraʹtor apparat, som frambringar en
luftström genom sugning; aspireʹra eftersträva;
uttala med h-liknande ljud.
aspiriʹn = acetylsalicylsyra.
ass. förk. för assureras o. assurerad försändelse.
ass mus. den med en halv ton sänkta tonen a.
assagaj se assegaj.
assaʹi (it.) mus. mycket.
ass-dur (äv. ass dur) mus. tonart med ass till
grundton o. fyra b.
assegajʹ el. assagaj kafferspjut.
assemblée [assangbleʹ] (fra.) församling;
sällskap; a. nationale [nassiånallʹ]
nationalförsamlingen.
assenteʹra (fr. lat.) bifalla.
assertioʹn (fr. lat.) försäkran; assertoʹrisk
försäkrande, faktisk.
assessʹor (lat.) bisittare; titel på tjänsteman i
hovrätt el. ämbetsverk.
assiduiteʹt (fr. lat.) uthållighet, flit.
assiento se asiento.
assiettʹ [asjett] el. asjettʹ (fr. fra.) litet fat el.
tallrik.
assignanʹt [-singn- el. -sinj-] (fr. lat.) person,
som utställer en anvisning; assignaʹt [-singn-
el. -sinj-] pappersmynt under fra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
