- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
35

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - autark ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

autark

autarʹk (fr. gr.) självhärskare; autarki”
envåldsstyre; självförsörjning.

aut Caeʹsar aut nihʹil (lat.) antingen kejsare
el. ingenting; allt el. intet.

autenticiteʹt (fr. gr.) äkthet; autenʹtisk äkta;
a. tonart var o. en av de fyra medeltida
kyrkotonarter i vilka grundtonen
sammanföll med skalans lägsta ton.

auteur [åtöʹr] (fra.) författare.

autisʹm (fr. gr.) självförsjunkenhet.

auʹto (sp. ”rättsakt”) medeltida religiös allegori
i dramatisk form.

autobiografi” (fr. gr.) självbiografi.

autocefaʹl el. autokefaʹl (fr. gr.) självstyrande,
självständig (om kyrkor).

autochiʹr [-k-] (fr. gr.) självmördare.

autodafé (fr. port. ”troshandling”) högtidlig
bålbränning av kättare.

autodidakʹt (fr. gr.) självlärd.

autodroʹm [-åm ] bilkappkörningsbana.

autodyna ’misk (fr. gr.) självverkande.

autofili” (fr. gr.) egenkärlek.

autofoniʹ (fr. gr.) öronsjukdom som yttrar sig
i att man hör sin egen röst abnormt förstärkt;
självmord.

autofonomaniʹ (fr. gr.) självmordsdrift.

autogamiʹ (fr. gr.) bot. självbefruktning.

autogeʹn (fr. gr.) med ursprung i jaget.

autogiʹro (fr. gr.-sp.) flygmaskin med en
horisontellt roterande propeller för lyftning o.
landning på kort sträcka.

autognosi” (fr. gr.) självkännedom.

autograʹf (fr. gr.) egenhändig skrift, (berömd
persons) namnteckning; autografi” ett slags
litografi.

autohypnoʹs (fr. gr.) av individen själv
framkallad hypnos.

autoinfektioʹn (fr. gr.-lat.) självnedsmittning.

autointoxikatioʹn (fr. gr.) självförgiftning
(genom oorganiska ämnen).

autokefal se autocefal.

autoklaʹv (fr. gr.-lat. ”självslutare”) behållare,
som kan stängas lufttätt o. tål starkt tryck.

autokraʹt (fr. gr.) självhärskare; autokrati
envälde.

autokritiʹk (fr. gr.) självkritik.

autokroʹmplåtar fotografiska plåtar för
upptagande av bilder i naturliga färger.

autoktoʹn [-ån] (fr. gr.) urinnevånare;
inhemsk, infödd.

autolatriʹ (fr. gr.) självförgudning.

autolyʹs (fr. gr.) kem. självupplösning.

automaʹt (fr. gr.) självverkande apparat;
mekanisk försäljningsapparat; restaurang med
självservering; mekaniskt handlande
människa; automatioʹn avancerad
automatisering med självverkande
övervakningsanordningar; automati” el. automatisʹzn sådana
fysiologiska rörelser som sker oberoende av
impulser från blodet el. yttervärlden;
auto
avatara

matiseʹra göra automatisk; automaʹtisk
självverkande, självrörlig.

automorʹf = idiomorf.

autonoʹm [-åm] (fr. gr.) som ger sig själv
lagar, självständig; autonomiʹ självstyrelse;
viljans självbestämning; mots. heteronomi.

autoplastiʹk (fr. gr.) operativ omflyttning av
kroppsvävnad; jfr transplantation.

autopragiʹ (fr. gr.) självbestämmanderätt.

autopsiʹ (fr. gr.) självsyn; med. obduktion.

autoseroterapiʹ(fr. gr.) behandling med serum
från den sjukes egen kropp.

autoskopi” (fr. gr) undersökning av
struphuvudet.

autoslot” [eng. utt. åtaslått] (eng.)
stabiliseringsvinge på flygplan.

autostraʹda (fr. gr.-it.) rak, permanentbelagd
bilväg (huvudsakligen avsedd för snabbtratik
med motorfordon), motorväg.

autosuggestioʹn (fr. gr.-lat.) självsuggestion.

autoteisʹm (fr. gr.) självförgudning.

autotomiʹ (fr. gr.) självstympning (vissa djurs
förmåga att vid fara avskilja den hotade
kroppsdelen).

autotroʹf [-åf] (fr. gr.) bot. växt, som kan leva
av oorganiska ämnen; mots. heterotrof.

autotypi” (fr. gr.) ett slags klichéframställning
på fotografisk väg.

autovaccinatioʹn (fr. gr.-lat.) ympning med
egna bakterier.

autumnaʹl (fr. lat.) som hör till hösten;
autumʹnus (lat.) höst.

aut vinʹcere, aut moʹri (lat.) antingen segra
el. dö.

auxanomeʹter (fr. gr.) apparat för mätande av
växternas tillväxthastighet.

aux arʹmes [åzarm] (fra.) till vapen!

auxiliaʹr- el. auxiliäʹr- (fr. lat.) hjälp-.

aux mains [å mäng] (fra.) tillhanda.

auxomeʹter (fr. gr.) apparat för mätande av en
kikares förstoring.

avalʹ (fra. ”nedanför”) underborgen (på växel).

avancemang” (fr. fra.) framsteg, befordran;
avanceʹra göra framsteg; befordra; betala i
förskott; avanceʹrad långt gående, radikal;
avanʹs [-angs] (fr. fra.) vinst, behållning,
förskott; fortande (om ur).

avantage [avangtaʹsj] (fra.) fördel; företräde;
avant-corps [avangkåʹr] utbyggnad;
förtrupp; avanʹtgarde [-ang-, äv. -ant-]
förtrupp.

avanʹti (it.) framåt!

avant la lettre [avang” la lättr] (fra. ”före
bokstaven”) avtryck av kopparstick o. d.
som tages innan plattan fått inskrift o.
signatur; jfr aprés la lettre; avant-propos
[avang-pråpåʹ] (fra.) förord; avanʹt-scen
[-ang-] teaterloge närmast scenen, oxöga.

avataʹra (sanskrit ”nedstigande”) en guds
antagande av mänsklig gestalt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free