Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - banu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
banu
banu (pl. bani) rumänskt mynt = 1/100 leu.
banzai (jap.) hurra!, leve han!, skål!
baptisʹm (fr. gr.) frireligiös lära, som förkastar
barndopet; baptisʹt anhängare av
baptismen; baptisteʹrium (lat.) dopkapell.
bar enhet för lufttryck = ett tryck av i mill.
dyn per cm?.
bar (eng.) bom; (domstols)skrank, det högre
advokatståndet; jfr barrister;
utskänkningsdisk el. -lokal.
Barabbʹas i N. T. en judisk upprorsman o.
mördare som frigavs i Jesu ställe.
barackʹ (fr. fra.) (läger)hydda; koja, skjul.
barat(t)eri” (fr. fra.) underslev av skeppare el.
besättning mot redare el. lastägare;
barattʹohandel byteshandel.
barbaʹr (fr. gr. ”utlänning”) rå o.
okunnig människa; barbaresʹkstaterna fordom
namn på Marocko, Algeriet, Tunis o.
Tripolis; barbariʹ råhet; okunnighet;
barbarisʹm språkvidrigt uttryck.
barbarossʹa (it.) rödskägg; binamn på kejsar
Fredrik I.
barbettʹ (fr. fra.) kanonbank.
barʹbiton el. barʹbitos (gr.) stränginstrument
liknande en lyra.
barcarole se barkaroll.
baʹrehent tättvävt, kyprat bomullstyg.
bard (urspr. keltisk) diktare o. sångare.
bard hornskiva i munnen hos valarna.
bardeʹra (fr. fra.) späcka.
bardiglio [-dillʹjå] (it.) hård marmorart.
bardisaʹn (fr. fra.) gammalt stångvapen med
lång tveeggad klinga nedtill försedd med två
sidovingar (användes förr av drabanter).
baʹrdskärare el. bård- (fr. ty.
”skäggklippare”) (förr) barberare o. fältskär.
barduʹn (fr. it.) stödjetåg i fartygsrigg.
barége [baräʹsj] (fra.) lätt, genomskinlig
vävnad (urspr. framställd i byn Baréges i
Pyrenéerna).
barestesi” (fr. gr.) hudens tryckkänslighet.
barettʹ (fr. fra.) mjuk, flatkullig mössa.
barilʹ (fr. fra.) kagge, fjärding; barilla [-illʹja]
mått för våtvaror.
baʹrisk (fr. gr.) som har avseende på
barometerståndet.
bariton se baryton.
baʹrium vitaktig metall, som icke förekommer
fri i naturen.
bark tvåmastat segelfartyg; (däckad) pråm.
barkarol(ly (fr. it.) gondolsång.
barkass” (fr. fra.) stor skeppsbåt.
barockʹ (fr. fra.) underlig, orimlig; den
överlastade o. pompösa konststil, som avlöste
renässansen.
barograʹf (fr. gr.) självregistrerande barometer
som ritar ett barogram; barogramʹ kurva
över lufttrycket; baromeʹter
lufttrycksmäta
re; barometriʹ studiet av lufttrycksändringar.
bascule-system
baroʹn (fr. lat.) friherre; baronessʹa
friherrinna; barʹonet [bärranit] lägsta eng.
adelstiteln; baroni” barons jordegendom.
baroskoʹp [-åp] (fr. gr.) äldre namn på
barometer; barospiraʹtor apparat för
konstgjord andnirg; barotaxʹis organismens
känslighet för mekanisk retning;
barotermomeʹter termometer för höjdmätning;
barotropisʹm växters tillväxtrörelse
beroende av mekanisk retning.
barre [barr] (fra.) stång; guld- el. silvertacka;
domstolsskrank; advokatståndet; jfr bar;
barreau [barråʹ] (fra.) advokaternas plats i
domssalen; advokatståndet.
barrʹel [bärral] (eng.) fat, tunna; rymdmått
för våta varor.
barrikaʹd (fr. fra.) i hast uppförd gatuskans;
barrikadeʹra förskansa, spärra.
barrique [barikkʹ] (fra.) fat, tunna;
vinmått = 228 I.
barrʹister [bärrista] (eng.) advokat, som får
föra talan i de högre domstolarna; jfr
attorney o. solicitor.
barriäʹr (fr. fra.) spärrbom; skrank.
Bart. förk. för baronet.
baʹrtender (eng.) person, som blandar drycker
o. serverar vid en bar.
baryakusiʹ (fr. gr.) lomhördhet.
barycenʹtrisk (fr. gr.-lat.) som har avseende
på tyrgdpunkten; barycenʹtrum
tyngdpunkten.
baryekoiʹ (fr. gr.) lomhördhet; baryglossiʹ el.
barylali” svårighet att tala.
barysfäʹr (fr. gr.) jordens inre.
baryʹt (fr. gr.) geol. tungspat, ett mineral, som
användes vid framställning av vit färg; kem.
bariumoxid.
barʹyton [-tånn] (fr. gr.) mansröst mellan
tenor o. bas; gammalt violoncelliknande
instrument; barytonisʹt barytonsångare.
baryʹtonon (gr.) gram. ord, vars sista stavelse
är obetonad; mots. oxytonon.
bas djupaste mans- el. musikstämman;
grundlinje, grundyta; kolonnfot; kropp som i
förening med en syra ger ett salt;
(arbets)förman.
basaʹl (fr. fra.) som hör till el. befinner sig vid
basen.
basalʹt (fr. lat.) hård, svart vulkanisk bergart.
basaʹn (eng.) garvat fårskinn till bokband.
basaʹr (fr. pers.) handelsgata el. -torg i
orienten; byggnad med butiker;
välgörenhetsförsäljning.
baʹschi-bozuʹker (fr. turk.) tygellösa turk.
friskaror.
baschliʹk (fr. turk.) tatarisk yllemössa, som kan
dras ned över öronen.
bascule [baskyllʹ] (fra.) våg; bascule-system
åolit. system, som vänder kappan efter
vin
en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
