Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - beatifikation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beatifikation
beatifikatioʹn (fr. lat.) saligförklaring (ett
slags lägre kanonisering).
beaʹti pauʹperes spiʹritu (lat.) saliga de i
anden fattiga; beaʹti possidenʹtes de lyckliga
besuttna.
beatituʹdo vesʹtra (lat ) ers hehghet (tilltalsord
till påven); beaʹtusʹ "lycklig” (förklaras för b.
av påven innebär ett slags helgonförklaring).
beau monde [bå mångʹd] (fra.) fina världen;
beau reste [-räsʹt] vackra kvarlevor; beau
sexe [-säkʹs] täcka könet; beaux arts
[båzaʹr] eg. ”sköna konster”, de bildande
konsterna.
beauxit [båsiʹt] el. bauxiʹt aluminiumhaltig
lera.
bébé [bebeʹ] (fra.) baby.
bébop [bibåpp] (eng.) stilriktning inom jazzen
(slog igenom vid mitten av 1940-talet).
bécaʹrre [bekar] (fra.) mus. återställningstecken
(3)
béEhamelʹ (fr. fra.) vit gräddsås till fisk- o
äggrätter.
beche-de-meʹr [bäsj da mär] (fra.) el.
beachla-mar [bitj-] (eng.) eng.-polynesiskt
blandspråk, som är allmänt meddelelsemedel på
Söderhavsöarna.
becquerelstrålar [bäkräll-] = gammastrålar.
beduiʹn (fr. arab.) ökennomad.
beefeaters [biʹfiʹtaz] (eng.) oxköttätare, skämts.
benämning på vakten i Towern; beefsteak
[-stejk] biffstek; beef-tea [-ti] stark
köttbuljong.
Beeʹlsebub (hebr. ”flugornas herre”) i G. T. =
Baal; i N. T. ”djävlarnas överste”.
beffroi” [-roa] (fra.) huvudtornet i en
medeltidsborg.
before Christ se B. C.
beg(h)arʹder (fr. lat.) manliga medlemmar av
rel. sammanslutning under 1200-talet;
begiʹner kvinnliga medlemmar av liknande
sammanslutmng
begiʹnerå nedersta rån på en fullrlggares
aktersta mast.
beʹgum hederstitel för högt uppsatta damer i
muhammedanska Indien.
behaʹviorism [bihejviarizm] (eng.) riktning
inom den psykologiska forskningen, som
studerar människans o. djurens uppförande.
beʹhemot stort djur i G. T., antagligen en
flodhäst.
beʹhenolja (fr. arab.) olja från moringaträdets
frukter (används till urmakarolja o.
matlagning).
beige [bäsj el. besj] (fra.) grågul färg; kyprat,
ofärgat ylletyg.
beigneʹt [bänje] (fra.) ett slags flottyrkokt
bakverk.
beiram el. bayram [baj-] muhammedansk
religiös fest hos perser o. turkar.
bej se bey.
Benjamin
bel-ami” [bällami] (fra.) käraste.
bel canʹto [bäll kanntå] (it. ”vacker sång”)
sångsätt, som eftersträvar vacker tonbildning
på bekostnad av det dramatiska.
bel-espriʹt [bäll äspri] (fra. ”skönande”)
vitterhetsälskare; kvickhuvud.
bel-étaʹge [bäll etasj] (fra.) den förnämsta
våningen el. lägenheten i ett hus.
belga” belgisk myntenhet = 5 belgiska francs.
Beʹlial (fr. hebr. ”den oduglige”) namn på
djävulen i B1be1n
belladonnʹa (it. ”vacker kvinna”) drog från
växten Atʹropa belladonnʹa, innehåller atropin.
bellʹa visʹta (it.) vacker utsikt.
belles-lettʹres [bällättr] (fra.) skönlitteratur;
belletrisʹt skönlitterär författare;
belletristiʹk skönlitterärt författarskap.
bellevuʹe [bällvy] (fra.) = bella vista.
bellissʹimo (it.) mycket vackert.
belliʹt ett sprängämne.
Belloʹna [-å-] den rom. krigsgudinnan.
bellʹum (lat.) krig; b. civiʹlle inbördeskrig;
b. omʹnium in (el. conʹtra) omʹnes allas
krig mot alla.
belvedeʹre (it.) = bella vista; belvedärʹr (fr. it.)
utsiktstorn.
beʹma (gr. ”trappsteg”) den plats i den gr.-kat.
kyrkan, från vilken predikan hålles.
ben (hebr.) son.
bench [bentj] (eng.) (domar)bänken; eng.
domarkåren.
benʹe (lat. o. it.) gott, väl.
benedettʹo (it.) välsignad; benediʹcite (lat.)
uttalen välsignelsen! (bordsbönen i ett kat.
kloster); benedicʹtio [-tsiå] (lat.)
välsignelse; benediktiʹn(er) munk tillhörande en
orden instiftad av Benedikt av Nursia;
benediktiʹnlikör munklikör (urspr. från ett
normandiskt benediktinkloster); benediktioʹn
(fr. lat.) välsignelse.
bénéfice [-fissʹ] (fra.) ynnestbevis, förläning;
bénéficeföreställning teaterföreställning till
förmån för någon; beneficeʹra utöva
välgörenhet; beneficianʹt person som får intäkten
från bénéficeföreställning; beneficʹium
förläning.
benʹe merenʹti åt den välförtjänte (en påvlig
orden); bene merʹitus välförtjänt; bene
misceaʹtur blandas väl! (på recept); bene
placʹito =a bene placito; bene valʹe (pl.
benʹe valeʹte) lev väl!; bene vixʹit qui bene
latʹuit [-kvi-] lycklig den som lever
obemärkt (Ovidius).
beneʹvole lecʹtor (lat.) välvillige läsare!;
benevolenʹs välvilja.
bengaʹlisk eld långsamt förbrinnande
fyrverkeri.
benigʹn [-ingn] (fr. lat.) med. godartad (om
sjukdom); mots. malign.
Ben jamin (fr. hebr. ”högra handens son”)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
