Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bronkit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bronkit
utvidgnirg av bronkerna; bronkiʹt =
bronchitis; bronkofoni” luftrörsljud beroende på
förtätnirgir i bronkerna;
bronkopneumoni” inflammation i bronkerna o.
lungvävnaden; bronkoskoʹp [-åp] apparat för
bronkoskopi; bronkoskopiʹ direkt
undersöknirg av luftrören; bronkostenoʹs [-ås]
förträng inirg i luftrören; bronkotomiʹ =
tracheotomi.
brons [brårgs el. bråns] (fr. fra.) legering av
koppar o. tenn samt bly el. zink; bronseʹra
ge föremål ett bronsartat utseende.
bronteiʹon [-ej-] (gr.) åskmaskin på den
forngr. teatern; brontofobi” rädsla för åskan;
brontologiʹ läran om åskan;
brontosauʹrus förhistorisk jätteödla.
broom se brougham.
broʹsch [-å-] (fr. fra. ”stekspett”) bröstnål.
broscheʹra (fr. fra.) häfta en bok; sticka tyg;
väva med inslag av guld, silver el. silke;
broschyʹr häfte, reklamskrift.
brougham [brom] (eng.) tvåsitsig v2gn.
brouillera se bruljera.
browʹnie [braoni] (eng.) tomte; liten kamera.
browʹning [braonirg] (erg.) automatpistol
(efter uppfinnaren J. M. Brownirg).
brown stout [braon staot] (eng.) porter.
brueʹra se brycra.
bruiʹt [bryi] (fra.) buller, oväsen; jfr tant de
ruit ...
bruljeʹra (fr. fra.) bringa i oordning; göra
oense; bruljeʹrad osams.
brumnaiʹre [brymär] (fra.) den 2:a månaden i
den fra. revolutionskalendern.
bruneʹra brunlackera mot rostning.
brunettʹ (fr. fra.) mörkl: gd (kvinna).
bruscamenʹte [brosk-] (it.) mus. häftvigt.
brutaʹl (fr. fra.) rå, grov; brutaliseʹra
behandla nigon rått; brutaliteʹt råhet.
bruttʹo (it. ”rå”, ”oren”) utan avdrag; mots.
netto; bruttoinkomst utan avdrag av
omkostnader; bruttovikt en varas vikt med
emballage.
bruyére [bryijäʹr] (fra.) ljungrot (material till
piphuvud).
bryeʹra lägga kläde över varmt vatten för att
göra det smidigt.
brylåʹ (fr. fra.) ett slags glögg på konjak el. vin.
brynʹja plåt- el. ringharnesk.
bryoloʹg [-åg] (fr. gr.) person, som studerar
bryologi; bryologi” läran om mossorna.
brysk (fr. fra.) häftig, framfusig.
bräckaʹge [-asj] el. bräckaʹsch (fr. eng.)
skadegörelse på varor genom krossning.
bräsch (fr. fra.) genom beskjutning
åstadkommen öppning i vall o. d.; avbräck.
B. Sc. förk. för bachelor of science.
bto el. b:to förk. för brutto.
buboʹn [-ån] (fr. gr.) inflammation i
(ljumskens) lymfkörtlar; bubonpest böldpest.
bullterrier
buccʹina (lat.) gammalt rom. blåsinstrument,
snäcktrumpet.
bucentauʹr (fr. gr.) el. bucentoʹro (fr. it.) ett
myt. vidunder (hälften människa, hälften
djur); det praktfartyg, på vilket Venedigs
, doge Kristihimmelsfärdsdag for ut då han
vigde staden med havet.
Bucephalus se Bukefalos.
Buddha (sanskrit ”den upplyste”) ind.
religʹonsstiftare; buddisʹm Buddhas lära, vars
mål, nirvana, uppnås genom total
behovslöshet; buddisʹt anhängare av buddismen.
budʹget [buddjet] (fr. erg ) förslag till en stats
inkomst-o. utgiftsstat; kostnadsförslag i allm.
budoaʹr (fr. fra., eg. ”rum där man kan hänga
läpp”) intimt damrum.
buffa se opera buffa.
buffʹert (fr. erg) stötdämpare på
(järnvägs)vagnar; buffertstat neutral stat mellan två
fientligar stater.
buffet se byffé.
buffʹo [boffå] (it.) komisk (operasångare);
buffoneriʹ (fr. fra.) tokeri, gyckel.
buiatriʹk el. bujatriʹk (fr. gr.) läran om
nötkreaturens sjukdomar.
Bukeʹfalos el. Buceʹphalus (gr. ”den
oxhövdade”) stridshingst; Alexander den stores
stridshäst.
bukett” (fr. fra.) knippe blommor,
blomsterkvast; knippe, urval.
bukoʹliker [-kå-] (fr. gr.) diktare av
herdepoesi; bukolisk dikt herdepoesi.
bukraʹnion (gr.) klassisk prydnadssymbol i
form av ctt oxhuvud på altaren, gravar o.
metoper.
bulbiforʹm (fr. lat.) lökformad; bultill
groddknopp; bulʹbus (lat.) lök; b.
medulPae förlärgda märgen; b. ocʹuli
ögonrgloben; bulbaʹrparalyʹs (fr. lat.-gr.) lidande i
förlär gda märgen.
buldaʹn ett slags grov hamp-, linne-el. j uteväv,
säckväv.
bule” (gr.) rådsförsamling i de gamla gr.
staterna.
bulevard se boulevard.
bulimi” (fr. gr. ”oxhunger”) med. abnormt
stegrad hunger.
buljongʹ (fra. bouillon) klar köttsoppa.
bull [boll] (eng. ”tjur”) spekulant i hausse;
mots. bear.
bullʹa (lat.) rom. amulett; metallkapsel till
påvligt sʹgill; påvlig förordning; bullaʹrium
samling påvligar förordnirgar.
bullʹdogg stor hund av erg. ras.
bulletiʹn (fr. fra.) periodisk kungörelse el.
redogörelse.
bullʹion [bolljan] (eng.) guld- el. silverstång;
omyntat guld el. silver; frans på epåletter.
bullʹterrier hundras, som är en korsning av
bulldogg o. terrier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
