Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - centime ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
centime
centimʹe [sangtimm] (fra.) 1/100 franc (fra.,
belgisk o. schweizisk).
cenʹtimo (sp.) 1/100 peseta.
centinaiʹo [tjän-] (it.) = centner.
cenʹtner gammal sv. vikt = 100 skålpund =
42,5 kg; eng. vikt = 50,8 kg.
centraʹl (fr. lat.) som har avseende på
mittpunkten; samlad, koncentrerad; väsentlig;
centralstation, centralanstalt (för olika
ändamål); Centraʹla exekutiʹvkommittén
lagstiftande rådet i Sovjetunionen; centrala
nervsystemet hjärnan o. ryggmärgen;
centralisatioʹn samling av statstörvaltningen på
en punkt; centraliseʹra förena i en
medelpunkt (t. ex. statsförvaltningen);
centralorgan med. de livsviktiga orginen;
centralsol fixstjärna, omkring vilken andra stjärnor
i systemet kretsar; centreʹra (fr. lat.) söka,
finna, argiva medelpunkten; inpassa ett
föremål i förhållande till en axel; centrifuʹg
(fr. lat.) apparat, som med hjälp av
centrifugirlkraften (slurgkraften) åtskiljer ämnen
med olika vikt (t. ex. grädde o. smör från
mjölk); centripetaʹl strävande att närma sig
mittpunkten; centripetalkraften
tyngdkraften.
centrosoʹm [-åm] (fr. gr.) polkropp, ett litet
organ i cellen, som åttöljer cellkärnan.
cenʹtrum (lat.) mittpunkt, medelpunkt; c.
gravitaʹtis tyngdpunkt.
cenʹtum (lat.) hundra; centumviraʹt
hundramannadomstol i det gamla Rom; centuʹria
(lat.) rom. o. it. häravdelning (urspr. på 100
man); centurioʹn [-ån] anförare för en
centuria.
cenʹtweight [senntoejt] (eng.) vikt =ca 50 kg.
ceʹra (lat.) vax; cerafani” (fr. lat.-gr.)
g2nomskinlig vaxbild; ceraʹt vaxsalva mot
sprucken hud (särsk. på läpparna).
Cerʹberus el. Kerʹberos i den rom. o. gr. myt.
en flerhövdad hund som bevakade
ingången till dödsriket.
cerʹcle [särkl] (fra.) cirkel, krets; sällskap.
cereaʹlier (fr. lat.) sädesväxter; brödsäd; fester
till Ceres” (växtlighetens gudinna) ära.
cerebellaʹr (lat.) som har med lilla hjärnan att
göra; cerebellʹum lilla hjärnan; cerebraʹl
som har avseende på hjärnan; cerebratioʹn
omedveten hjärnverksamhet;
cerebrospinaʹl hörande till hjärnan o. ryggmärgen;
cerʹebrum (stora) hjärnan.
ceremoniʹ (fr. fra.) högtidlig handling;
(överdriven) artighet; ceremoniaʹllagen judarnas
lag om religiösa ceremonier; ceremonieʹl
de formaliteter, som skall iakttagas vid en
ceremoni; ceremoniöʹs stel, kruserlig.
ceresiʹn ett mineralvax, brukat vid
ljustillverkning.
ceriʹse [soaris] (fra.) körsbär; körsbärsröd.
ceʹrium ett metalliskt grundämne.
chalazion
cerneʹra (fr. fra.) omringa, innesluta (t. ex. en
fästning).
Cero- se kero-.
cert (ytt. fr. lat.) fartygs sort (form, byggnad,
storlek).
certepartiʹ (fr. fra.) kontrakt, som upprättas
mellan en redare o. en befraktare.
certifikaʹt (ytt. fr.lat.) skriftligt intyg, attest.
ceruʹmen (lat.) örvax.
cerussʹa alʹba (lat.) blyvitt.
cerussiʹt ett blymineral.
cervikaʹl (fr. lat.) som har avseende på halsen;
cervikalkatarr katarr i livmoderhalsen;
cerʹvix utʹeri (lat.) livmoderhalsen.
cesareopapisʹm uppfattningen att statens
överhuvud också skall vara kyrkans; cesarisʹm
envåldsmakt; jfr Caesar.
cesium se caesium.
cess mus. den med en halv ton sänkta tonen c.
cessanʹte cauʹsa cessʹat effecʹtus (lat.) när
orsaken upphör, upphör verkan.
cessʹio bonoʹrum (lat.) el. cessioʹn [säsjon]
överlåtande av egendom till fordrirgsägarna;
cessionanʹt person, som gör cession;
Cessionaʹrie övertagare av en fordran.
cʹest-å-diʹre [sätadir] (fra.) det vill säga; cʹest
égal” [sätegal] det gör detsamma; cʹest 1a
gueʹrre [sälagär] sådant är kriget; cʹest le
premieʹr pas qui coätʹe [sä la prommje pa
ki kott] det är det första steget, som kostar;
cʹest pire quʹun crimʹe, cʹest une fauʹte
[sä pir köng krimm sät ynn fåt] det är värre
än ett brott, det är ett fel (en polit. dumhet).
cestus se caestus.
cesuʹr (fr. lat.) taktvila i mitten på en vers;
manlig c. paus efter betonad taktdel, kvinnlig
c. paus efter obetonad taktdel; fig. avbrott,
avskärnirg.
cetaʹn ett kolväte.
ceʹteris parʹibus (lat.) under för övrigt lika
omständʹgheter; ceʹterum ceʹnseo för
övrigt anser jag.
cetoloʹg [-åg] person, som studerar cetologi;
cetologi” läran om valdjuren.
cÉf. el. c. & f. = cost and freight.
c. f. förk. för cantus firmus.
cf(r) = confer.
chabliʹs [sjabli] (fra.) ett vitt bourgognevin.
chaconnʹe [sjakånn] (fra.) gammal sp. o. it.
dans i 3/4 takt; melodi till denna dans.
chacunʹ (a) son goät [sjaköng sång go] (fra.)
var o. en har sin smak.
chagrin” [sjagräng] (fra.) schagräng, ett hårt
färgat knottrigt läder.
chain [tjejn] (eng. ”kedja”) längdmått = 22
yards; amer. lär gdmått = 20 yards.
chaine [sjän] (fra.) kedja; kedjedans.
chaiʹrman [tjäsmänn] (eng.) ordförande.
chalazʹion [kalats-] (fr. gr. ”hagelkorn”) liten
svulst på ena ögonlocket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
