Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dum spiro, spero ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dum spiro, spero
dumpning försäljning av en vara el. valuta
i utlandet till lägre pris än i hemlandet.
dum spiʹro, speʹro (lat.) ”så länge jag andas,
hoppas jag”, så länge det finns liv, finns det
hopp.
dunʹe [dynn] (fra.) sandrevel.
dunnʹing [da-] (eng.) ett slags
dubbelexponering med trickverkan vid filmupptagning.
duʹo (it.) två; musikstycke för två olika
instrument; jfr duett.
duodeʹcima (fr. lat.) mus. tolfte tonen från
grundtonen; duodecimaʹl som har avseende
på talet 12; duodecimalsystem = dodekadik.
duodenaʹl som har avseende på
tolvfingertarmen; duodeʹnum (lat.) tolvfingertarmen;
duodeniʹtis inflammation i
tolvfingertarmen.
duodeʹs (fr. lat.) bokformat = 1/12 folioark;
(fig.) om något mycket litet (t.ex.
duodesstat).
duodiʹ (fra.) andra dagen i dekaden.
duodraʹma (fr. lat.-gr.) drama med endast två
uppträdande personer.
duoʹlo [doålå] (it.) smärta.
duoʹmo [doåmå] (it.) domkyrka.
dupʹe [dypp] (fra.) narr, tok; dupeʹra narra,
bedraga.
duplettʹ (fr. fra.) dubbelexemplar, dubbelform.
duʹplex (lat.) dubbel; duplexgång dubbel
%ång (i ur); duplexpapper papper med olika
ärg på båda sidorna; duplextelegrafiʹ
telegrafering på samma linje samtidigt i båda
riktningarna.
dupliceʹra (fr. lat.) fördubbla, mångfaldiga en
skrift; förrätta gudstjänst i två el. flera
kyrkor på samma dag; dupliʹk jur.
svarandens andra försvarsskrift; skulpturverk
el. målning som konstnären själv utfört i ett
andra ex.; duplikanʹt (förr) extra lärare vid
ett läroverk; duplikaʹt dubbel avskrift av
en handling; duplikatioʹn fördubbling;
duplikaʹtor apparat för mångfaldigande av
skrift; dupʹlum det dubbla; avskrift; jfr
in duplo.
d. u. r. förk. för datum ut retro.
dur (fr. lat. ”hård”) mus. tonart med stor ters;
mots. moll.
duraʹbel (ytt. fr. lat.) hållbar, varaktig.
duʹralumiʹnium en hård aluminiumlegering.
duʹra maʹter (lat. ”hård moder”) hårda
hjärnhinnan.
duramenʹte (it.) mus. hårt.
duʹra necessʹitas (lat.) den hårda
nödvändigheten.
duranʹte cauʹsa duʹrat effecʹtus (lat.) så länge
orsaken varar, varar också verkan;
durante liʹte medan processen varar; durante
matrimoʹnio så länge äktenskapet består.
duratioʹn (lat.) fortvaro, varaktighet (särsk. en
sjukdoms).
dynamo
duʹrativ (fr. lat.) gram. verbform, som
uttrycker en verksamhet el. ett tillstånd såsom
pågående.
duʹrbar [daba] (ind.-eng. ”audienssal”)
galamottagning hos en ind. furste el. vicekonung.
Durʹchlaucht [dorchlaocht] (ty.
”genomskinlighet”) (förr) titel för ty. furstar.
Durʹchmarsch [dorch-] (ty.) genommarsch
(genom eget, allierat el. neutralt land).
durk (holl.) förvaringsrum på fartyg; golv
ombord.
durʹka (fr. ty.) skena; durkdriven fullfjädrad,
inpiskad: durkslag grövre blecksil.
duʹro [dorå] gammalt sp. silvermynt.
durrʹa (arab.) negerkorn, kafferkorn (odlas
som säd o. till grönfoder).
d. u. s. förk. för datum ut supra.
duʹs tvåa (i tärningsspel).
dusch (fr. fra.) strålbad; översköljning.
dussʹin (ytt. fr. fra.) tolv stycken.
dust (fr. ty.) (urspr.) tornering mellan två
riddare; (nu) kamp i allm.
du sublimʹe au ridiculʹe il nʹy a quʹun paʹs
[dy syblimm å ridikyll ill ni a köng pa] (fra.)
från det sublima till det löjliga är det endast
ett steg (Napoleon).
dusöʹr (fr. fra. ”blidhet”) drickspengar.
duumʹvir, pl. duumʹviri (lat.) tvåmän, två
likställda parvis fungerande ämbetsmän i det
forna Rom.
dux (lat.) ledare, härförare; mus. det
ursprungliga temat i en fuga.
d. w. förk. för dead weight.
dvoʹrnik [dvårnjik] (ry.) portvakt.
dyadiʹk el. dyaʹdisk räknemetod (fr. gr.)
tvåtalssystem (ett aritmetiskt system med 2
till grundtal); dyʹas tvåtal; geol. formation =
perm.
dyckʹert trådspik med förminskat huvud.
dykdalʹb samling grova, hopbuntade pålar,
som tjänar till fäste för förtöjningstrossar
(efter uppfinnaren hertigen av Alba, ”le duc
dʹAlbe”).
dymmʹelonsdagen onsdagen i påskveckan.
dyn (fr. gr. ”kraft”) kraftenhet; den kraft, som
kan öka hastigheten hos massan i I g 1I cm
i sekunden; dynameʹter instrument för
mätning av en kikares förstoring; dynamiʹk
läran om kroppars rörelsekrafter; mus. läran
om olika tonstyrkegrader; dynaʹmisk
självverkande, verkande genom egen kraft;
våldsam; dynamisʹm den åskådning, enligt
vilken naturföreteelserna förklaras ur fysiskt
verkande krafter; dynamisʹt el. dynaʹmiker
anhängare av dynamismen.
dynamiʹt (ytt. fr. gr.) ett kraftigt sprängämne
bestående av ett i nitroglycerin uppsuget
poröst ämne; dynamitaʹrd person, som
använder dynamit i sabotagesyfte.
dyʹnamo [äv. -naʹ-] el. dynamomaskin (ytt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
