Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - enneagon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enneagon
den gr. filosofen Plotinos” skrifter ordnade
i grupper om nio böcker vardera.
enneagoʹn [-ån] (fr. gr.) niohörning.
Enneanʹdria (fr. gr.) bot. nionde klassen i
Linnés sexualsystem (omfattar tvåkönade
blommor med nio fria ståndare).
enodatioʹn (fr. lat.) en knuts upplösning;
enodeʹra uppknyta, upplösa.
enomaniʹ (fr. gr.) periodsupning.
enophtalʹmus [-åft-] (fr. gr.) med. insjunkning
av ögat.
enorʹm (fr. lat.) ofantlig, oerhörd; enormiteʹt
utomordentlig storhet el. myckenhet.
enostoʹs [-ås] (fr. gr.) bensvulst, som utvecklar
sig inåt mot märgen; mots. exostos.
en passanʹt [ang passang] (fra.) i förbigående;
en personnʹe [-sånn] personligen; en petitʹe
tenuʹe [patitt tony] i liten festdräkt; mots.
en grande tenue; en profil” [pråfill] sedd från
sidan; mots. en face.
enquéte [angkäʹt] (fra.) el. försv. enkäʹt
rundfråga; jur. laga undersökning.
enragé [angrasjeʹ] (fra.) rasande; lidelsefull
anhängare av ett ytterliggående polit. parti;
enrageʹra vara ursinnig; göra ursinnig.
enregistreʹra [ang-] (fr. fra.) inskriva, införa.
enrolleʹra [ang-] (fr. fra.) inskriva i rullan,
antaga i krigstjänst.
en rouchʹe [ang rossj] (fra.) rusfrakt, summa
som betalas för hela lasten (för en frakt).
en routʹe [ang rott] (fra.) på väg; i väg!
ens (lat.) väsende, ting; e. a se väsendet, som
blott existerar genom sig självt; e. enʹtium
[-tsi-] väsendenas väsende, Gud; e.
realissʹimum Gud som inbegreppet av all
verklighet.
ensajʹn (eng. ensign ”fänrik”) befälsgrad inom
frälsningsarmén mellan kapten o. adjutant.
ensemʹble [angsangbl] (fra.) det hela;
samverkan, samspel; sällskap.
ensilaʹge [angsilasj] (fra.) pressfoder;
ensileʹring förvaring av grönfoder i jordkulor för
att bevara det färskt.
en suitʹe [angsuitt] (fra.) i följd, i rad.
ensymmeʹtrisk (fr. gr.) bot. tvåsidigt
symmetrisk.
entablemenʹt [angtablamang] (fra.) ark. den
byggnadsdel, som vilar på pelarna; bjälklag.
enʹtasis (gr. ”anspänning”) ark. utsvällning
på kolonnskaftet.
entasseʹra [ang-] (fr. fra.) hopa, lägga på hög.
entelekiʹ (fr. gr.) verksamhet, kraft;
människosjälen (Aristoteles).
entenʹte [angtangt] (fra.) el. försv. entenʹt
[angtangt] samförstånd (stater emellan);
entente cordialʹe [kårdiall] hjärtligt
samförstånd mellan stater; Ententen förbundet
mellan Frankrike, England o. Ryssland under
kriget 1914—18.
enteradenologiʹ (fr. gr.) läran om
tarmkört
entrefilet
larna; enteralgiʹ tarmsmärtor; enteʹrisk
som har avseende på inälvorna; enteriʹt(is)
tarmkatarr; enteroceʹle tarmbråck;
enterocenʹtesis el. enterocenteʹs punktur av
tarmen för att tömma den på luft;
enterodyniʹ tarmsmärtor; enteroklyʹs ett slags
lavemang; enterokoliʹt katarr i
grovtarmen; enteroliʹt tarmsten; enterologiʹ läran
om inälvorna; enterorragiʹ tarmblödning;
enteroskoʹp [-åp] instrument med
belysning för optisk undersökning av tarmarna;
enterostomi” anläggande av en tarmfistel
för att tömma tarmen på dess innehåll;
enterotomi” tarmsnitt.
en téte [ang tät] (fra.) i huvudet; i spetsen.
enthelminʹter (fr. gr.) inälvsmaskar.
enthymem se entymem.
entiteʹt (fr. lat.) väsen, varande.
entleʹdiga (fr. ty.) avskeda.
entoblasʹt, entoderʹm (fr. gr.) fostrets inre
groddblad; mots. ektoblast.
entofyʹt (fr. gr.) snyltväxt, som lever i annan
växt el. annat djur.
entomofaʹg (fr. gr.) insektätare; entomofiʹl
”insektälskande”, (blomma) vars pollination
sker genom insekter; entomoliʹt förstenad
insekt; entomoloʹg [-åg] insektkännare;
entomologi” läran om insekterna.
entoniʹ(fr. gr.) med. spänning; entoʹnisk
överspänd.
entoparasiʹt (fr. gr.) inälvsdjur.
entoʹpisk [-tå-] (fr. gr.) inhemsk, bunden till
viss plats.
entopʹtiska fenomeʹn (fr. gr.) med.
synförnimmelser framkallade av föremål inom
ögat.
entoʹtisk (fr. gr.) (ljud) som uppstår i själva
Örat.
entouraʹge [angtorasj] (fra.) omgivning;
entoureʹra omgiva.
en-tout-caʹs [angtoka] (fra. ”för varje fall”)
ett slags parasoll för regn o. solsken;
entoutcasbana utomhusbana för tennis, som
torkar fort efter regn.
entoxisʹm (fr. gr.) förgiftning.
entozoʹon el. enterozoʹon [-så-] (fr. gr.)
inälvsmask.
entraʹta (it.) mus. förspel.
entré [angtreʹ] (fr. fra.) inträde; ingång;
förrätt; inträdesavgift.
entreakʹt [angtr-] (fr. fra.) mellanakt;
mellanaktsmusik.
entrechaʹt [angtrasja] (fra.) korssprång i
balett.
entrecötes [angtrakåʹt, äv. angter-] (fra.)
(köttet) mellan revbenen på oxen; oxhare,
mellanrev.
entre deuʹx [angtradö] (fra. ”mellan två”)
skiljevägg: mellanrum; flyttbar skärm.
entrefileʹt [angtrofilä] (fra.) kort, redaktionell
IOI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
