Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fantom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fantom
improvisera ctt musikstycke; fantoʹm [-åm]
fantasibild, spöke, inbillningsfoster; med.
avgjutning av organ el. kroppsdel för
undervisningsändamäl.
faʹnum (lat.) invigd plats, helgedom, tempel.
faraʹd (efter den eng. fysikern Faraday) enhet
för elektr. kapacitet (= elektricitetsmängden
i coulomb dividerad med spänningen i volt);
faradisatioʹn sjukdomsbehandling med
induktionselektricitet.
faraʹl ordlek, som består i att en större el.
mindre del av ett ord utbyts mot sin motsats
(t.ex. Sjöberg mot Landahl).
farandolʹe [farangdåll] (fra.) en livlig,
provensalsk långdans.
faʹrao (fr. egyptiska ”det stora huset”) konung
i det forna Egypten; hasardspel med kort.
farce se fars.
fariʹn pudersocker; fariʹna (lat.) mjöl.
farisé (fr. hebr. ”avsöndrad”) medlem av ett
religiöst parti bland judarna, som strängt
följde lagen; hycklare, skrymtare; fariseʹisk
hycklande, skenhelig; fariseisʹm hyckleri,
skenhelighet.
farm (fr. eng. ”arrendehemman”) lantgård.
farmaceuʹt [-sevt] (fr. gr.) person, som är
anställd på apotek; person, som studerar
farmaci; farmaci” läran om läkemedlens
beredning; farmakodynamiʹk läran om
läkemedlens verkan i organismen;
farmakognosiʹ läran om drogerna;
farmakokatagrafologi” läran om receptskrivning;
farmakokemi” kemin tillämpad på
läkemedelstillverkningen; farmakologi” läran om
läkemedlen; farʹmakon (gr.) läkemedel;
farmakopé läkemedelsförteckning (med
receptformler, bruksanvisningar o. d.);
farmakoteʹk hus- el. resapotek, läkemedelslåda.
farʹmare (fr. eng.) farmägare.
fars (fr. fra.) burlesk komedi, gyckelspel;
farsöʹr farsskådespelare, farsförfattare.
faʹrthing [fathing] (eng.) 1/4 penny.
Far West [oest] (eng.) fjärran västern, västliga
delen av Förenta staterna.
faryngaʹl (fr. gr.) som har avseende på svalget;
faryngiʹt(is) inflammation i svalget;
faryngologiʹ läran om svalget o. dess
sjukdomar; faryngoskopi” spegelundersökning
av svalget; faryngosteniʹ
svalgförträngning; faryngotomi” operativt ingrepp i
svalget; farʹynx (gr.) svalg.
fas (lat.) rätt, den gudomliga rättvisan; mots.
jus.
fas (fr. gr.) ljusskifte; växling; skede; astr.
månens el. planeternas skenbara gestalt.
fas (fr. fra.) avsneddad kant; växling i elektr.
ström; faʹsa ge en avsneddad kant;
hopkoppla växelströmssystem så att de samtidigt
har samma spänning.
fasaʹd (fr. fra.) framsida (av en byggnad).
fatiha
fasʹces (pl. av fasʹcis) (lat.) spöknippen, som i
antiken bars av liktorerna tramför
överhetspersoner som symbol för dessas makt; f.
cum secuʹribus spöknippen med bilor
(fördes i fält o. symboliserade befälhavarens
rätt att straffa till livet).
fasʹcia (lat.) bindel, band; med. muskelhinna;
fasciatioʹn bot. missbildning, varvid stängeln
blir flat som ett band.
fascikel se faskikel.
fascinatioʹn [-sji-] (fr. lat.) förtrollning,
förhäxning; fascineʹra förtrolla, blända;
fasʹcinum trolldom; medel mot trolldom,
amulett.
fascʹio (di combattimenʹto) [fassjå] (it.
”spöknippe”) kampförbund; fascio littoʹrio se
littorio; fascisʹm [-sji-] polit. rörelse i Italien,
vars huvudidéer är den korporativa staten,
diktatur o. militär nationalism; liknande
rörelse i andra länder; fascisʹt anhängare av
fascismen.
fasett” (fr. fra.) slipad yta (särsk. på glas o.
stenar); fasetteʹra slipa i fasetter.
fashʹion [fäsjan] (eng.) form, mod, plägsed;
fashionaʹbel äv. fasjonabel elegant,
modern.
faskikʹel [-sji-] (fr. lat.) bunt; häfte.
faskiʹn [-sji-] (fr. it.) risknippa, som används
till fyllning av vägar, gravar, diken m.m.
fasoʹn (fr. fra.) form; sätt; hållning; mönster;
fasoneʹra ge form åt; mönstra.
fastaʹge [-asj] (fr. fra.) stort fat, laggkärl.
faʹster [fasta] (eng.) fortare (förk. f vid
regleringsvisaren i ur); mots. slower.
faʹsti (lat.) rättegångsdagar i det gamla Rom;
förteckning över årliga ämbetsmän o. fester
i Rom.
fastiʹdium (lat.) äckel, matleda; fastidiöʹs
motbjudande, förtretlig.
fastigatioʹn (fr. lat.) gavelformad tillspetsning;
fastiʹgium (lat.) gavel, tinne; med.
feberkurvas höjdpunkt.
fastoʹso [-åså] (it.) mus. stolt, högtidligt,
pompöst.
faʹta pl. av fatum; även (lat. o. it.) = fe,
ödesgudinna.
fataʹl (fr. lat.) ödesdiger, oundviklig;
olycksbringande; förarglig; fataʹlia el. fataʹlier
jur. frist, föreskriven tid, inom vilken något
skall fullgöras; fatalisʹm tron på ett
oundvikligt öde; fatalisʹt anhängare av sådan
lära; fataliteʹt förtretlighet, otur.
faʹta morgaʹna (it. ”feen Morgana”, en
sagofigur) optisk synvilla, hägring.
fathʹom [fätham] (eng.) längdmått = 2 yards.
fatiganʹt (fr. lat.) tröttande, besvärlig;
fatigeʹra trötta, uttråka.
faʹtiha (arab. ”inledande”) första avsnittet av
Koranen, som används som böneformulär av
muhammedanerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>