Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - femme fatale ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
femme fatale
[dy mångd] världsdam; f. fatalʹe [fatall]
ödesdiger kvinna.
femoraʹl som har avseende på femur; femʹur
(lat.) lår.
fen el. fan (kin.) tiondel (av de kin. mynt-,
längd- o. viktenheterna).
fenacetiʹn (fr. gr.) ett feberstillande medel.
fenʹder(t) (fr. eng.) kudde av tågverk, träspira
e. d., som hänger vid en skeppssida för att
skydda den mot stötar.
feneratioʹn (fr. lat.) utlåning av pengar mot
hög ränta, ocker; fenereʹra ockra.
fenesʹtra (lat.) fönster; anat. fönstret i
öronlabyrinten.
feʹnier el. sinnfeinare se sinn fein.
fennʹek (arab.) ökenräv.
Fennʹia (lat.) Finland; fennicisʹm
språkegendomlighet beroende på inflytande från
finskan; fennomaʹn finskhetsivrare, förkämpe
för det nationellt särpräglade i fi. språket o.
kulturen; mots. svekoman; fennomani”
finskhetsvurmeri (en nationell kulturrörelse
få 1840-talet); fennomaʹnsk utmärkande
ör fennomanin el. fennomanerna; mots.
svekomani; Fennoskanʹdia geol.
beteckning för Skandinavien, Finland, ry. Karelen
o. Kolahalvön.
fenoʹl [-ål] (fr. gr.) = karbolsyra; fenoʹlftaleiʹn
ett milt avföringsmedel.
fenologiʹ (fr. gr.) läran om tidsföljden vid de
årligen återkommande livsyttringarna i
växto. djurvärlden.
fenomeʹn (fr. gr.) (natur)företeelse; sällsam
händelse; ovanlig person; fenomenaʹl
sällsam, häpnadsväckande; fenomenalisʹm den
åskådning, enligt vilken vår erfarenhet är
begränsad till kunskap om fenomenen men
icke tingen i sig; fenomenell” som har
karaktären av ett fenomen; fenomenologi”
vetenskapen om fenomenen;
fenomenoskopiʹ iakttagande av fenomenen.
fenotyʹp (fr. gr.) biol. en organisms samtliga
observerbara egenskaper.
fenyʹl (fr. gr.) en radikal av kol o. väte
(förekommer i många kem. föreningar).
feodaʹl (fr. lat.) som har avseende på
feodalismen; feodalisʹm länsväsende; feodalisʹt
anhängare av länsväsendet; kännare av
länsrätten; feodaliteʹt länsförhållande; feodum
se feudum.
feraciteʹt (fr. lat.) fruktbarhet, bördighet.
feraʹlier (fr. lat.) fest till de dödas ära i
forntidens Rom.
fer aut feʹri (lat. ”uthärda el. slå!”) man måste
antingen lyda el. befalla.
feʹrier (fr. lat.) fritid; längre skollov.
ferm el. försv. färm (ytt. fr. lat.) snabb, rask;
fermiteʹt snabbhet, raskhet.
fermaʹn (pers. ”befallning”) en av storvesiren
utfärdad befallning i sultanens namn.
fets
fermaʹt (fr. it.) mus. tecken, som anger
uthållning av not utöver dess vanliga valör (-).
fermenʹt (fr. lat.) =enzym; jäsningsmedel;
fermentatioʹn jäsning; fermenteʹra bringa
i jäsning.
fermieʹr généralʹ [färmje sjenerall] (fra.)
generalförpaktare, skatteförpaktare i
Frankrike före 1790.
fernissʹa (fr. fra.) olja el. lack, som påstryks trä
för att det skall bilda ett skyddande o.
glänsande överdrag; stryka med f.; jfr vernissage.
ferocʹe [-åtje] el. ferocemenʹte (it.) mus. vilt;
ferociteʹt (fr. lat.) vildhet, råhet.
ferratiʹn (av ferrum) ett järnhaltigt läkemedel
mot blodbrist; ferricyankalium kem. rött
blodlutsalt; ferripyriʹn ett järnhaltigt,
blodstillande läkemedel; ferrʹo et igʹne [ingne]
(lat.) med järn o. eld; ferrolegering
legering av järn o. annan metall; ferroniére
[färrånnjäʹr] (fra.) pannsmycke för damer;
ferrotypi” (fr. lat.-gr.) metod att fotografera
på järnplatta; sålunda framställd bild;
ferruginoʹsa järnhaltiga läkemedel;
ferruginöʹs järnhaltig; ferruʹgo järnrost; ferrʹum
(lat.) järn; f. canʹdens glödande järn,
brännjärn.
fertiʹl (fr. lat.) fruktbar; fruktsam; mots. steril;
fertiliteʹt fruktbarhet.
fervenʹt (fr. lat.) glödande; ivrig, hetsig;
fervesceʹra glöda; vredgas; ferʹvor (lat.)
glöd; iver.
fess mus. den med en halv ton sänkta tonen f.
festiʹna lenʹte (lat.) skynda långsamt!,
hastverk är lastverk.
festiʹv (fr. lat.) festlig; festiʹvitas festlig
stämning; festiviteʹt fest, högtidlighet; festiʹvo
(it.) mus. festligt.
festonʹ el; försv. festong” naturlig el.
konstgjord blomsterranka, fruktband o. d.;
festoneʹra smycka med festoner.
fesʹtum (lat.) fest; jfr post festum.
fetaʹl el. faetaʹl (fr. lat.) som tillhör fosterlivet.
fetaʹliebröder, vitaliebröder el. hättebröder
ty. sjörövare i Östersjön under senare
medeltiden.
féte [fät] (fra.) fest; f. champétre [sjangpäʹtr]
lantlig fest; f. galanʹte [galangt]
”kärleksfest”, målning med herdeidyll från
rokokotiden; f. des morts [de mår] alla själars dag
(2/11); feteʹra fira, festligt mottaga.
fetiaʹler (fr. lat.) präster i det forna Rom, vilka
hade till uppgift att förklara krig o. sluta
förbund.
fetischʹ (fr. port.) livlöst föremål som antages
äga övernaturlig kraft; fetischisʹm dyrkan
av fetischer; sexuell abnormitet, som yttrar
sig i könsdriftens anknytning till vissa livlösa
föremål (t.ex. kläder); fetischisʹt
fetischdyrkare; person, som lider av fetischism.
fets se fez.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
