Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - identitetsprincipen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
identitetsprincipen
sig för att vara; identiteʹtsprincipen Jlog.
det att ett begrepp alltid är identiskt med sig
självt (A = A).
ideografiʹ (fr. gr.) bildskrift; ideograʹfisk
som hänför sig till ideografin; ideogramʹ
bildskriftstecken.
ideoloʹg [-åg] (fr. gr.) svärmare, fantast; (även)
anhängare av en ideologi; ideologi”
idélära.
ideomotoʹriska rörelser (fr. gr.) ofrivilliga
muskelrörelser som utlöses av blotta
föreställningen om dem.
id est (lat.) det är, det vill säga.
idioblasʹter (fr. gr.) bot. celler som skiljer sig
från omgivande vävnad.
idiograʹf (fr. gr.) egenhändig underskrift.
idioʹm [-åm] (fr. gr.) särspråk; språklig
säregenhet; idioʹmata de egenskaper som
tillskrivs Kristi gudomliga o. mänskliga natur;
idiomaʹtisk säregen för ett språk (tala
idiomatiskt tala som en infödd).
idiomorʹf [-årf] (fr. gr.) geol. (mineral) med
regelbundet utvecklad kristallform.
idiopati” (fr. gr.) känsla som hänför sig till det
egna bästa; idiopaʹtisk sjukdom
självständigt uppträdande sjukdom.
idiosynkrasi” (fr. gr.) (obegriplig) motvilja
mot vissa personer el. ting; med. abnormt
stark reaktion vid intagande av viss medicin
el. föda; idiosynkraʹtisk överdrivet känslig.
idioʹt (fr. gr.) sinnesslö person, fåne; (fig.)
obildbar el. okunnig människa; idiotiʹ
höggradig sinnesslöhet; fånighet.
idioʹtikon [-iå-] (fr. gr.) (förr) dialektordbok;
idiotisʹmer avvikelser från vanligt
språkbruk.
idisʹt person som använder ido; ido ett
förenklat esperanto.
idoʹl [-ål] (fr. gr.) avgud; ideal; idolatri”
bilddyrkan; avgudadyrkan.
id quod [kvädd] (lat.) detsamma som; (id)
quod erʹat demonstranʹdum vilket skulle
bevisas.
iʹdus (lat.) i den rom. kalendern den 13:e i
månaden (i mars, maj, juli o. oktober den
1$:e).
idyllʹ (fr. gr. ”liten bild”) dikt som skildrar det
fredliga lantlivet; lyckligt tillstånd;
idylFiker konstnär som väljer idylliska motiv;
idyllisk fredlig, lugn.
i. e. förk. för id est.
i. f. förk. för in fine.
iʹgloo (eskimåisk) snöhydda.
iʹgni et ferrʹo (lat.) med eld o. järn (svärd);
iʹgnis eld; ignis et aqʹuae interdicʹtio
”förbud mot att använda eld o. vatten”,
landsförvisning; ignis sacʹer den heliga
elden.
ignoranʹs [injå- el. ingnårans el. -rangs] (ytt.
fr. lat.) okunnighet; ignoranʹt okunnig
illumination
(människa); ignoreʹra låtsa sig ej känna till;
ej bry sig om.
iguaʹnodon en dinosaurie.
iguʹmen (fr. gr.) rysk abbot.
I. H. S. förk. för Jesus Hominum Salvator.
I. H. S. V. förk. för in hoc signo vinces.
ikoʹn [-ån] (fr. gr.) bild av Kristus, Maria el.
helgonen (särsk. inom gr.-kat. kyrkan);
ikonograʹf person som sysslar med
ikonografi; ikonografi” läran om tolkning av ett
konstverks innehåll; ikonoklasʹt
bildstormare; ikonolaʹter bilddyrkare; ikonolatri”
bilddyrkan; ikonologiʹ = ikonografi;
ikonostaʹs vägg med ikoner i gr.-kat. kyrkor.
ikosaeʹder (fr. gr.) geom. polyeder begränsad
av 20 sidoytor; ikositetraeʹder kristallform
som begränsas av 24 lika stora trapetser.
ikʹterus se icterus.
ikʹtus (fr. lat. ”slag”) taktslag.
ikty- se ichty.
II kem. tecknet för illinium.
ile [il] (fra.) ö.
ileiʹt(is) (fr. gr.) inflammation i ileum; iʹleum
nedersta delen av tunntarmen; iʹleus
mekaniskt tarmhinder (gemensam beteckning för
flera tarmsjukdomar).
iliacʹos inʹtra muʹros peccaʹtur et exʹtra
(lat.) ”det syndas både inom o. utom Trojas
murar”, fel begås på ömse sidor; Iliaʹden
Homeros” hjältedikt om Ilions (Trojas)
belägring; Tʹlias post Homeʹrum ”en Iliad
efter Homeros”, arbete som redan är så bra
utfört att det ej kan göras bättre.
IHI1. förk. för staten Illinois, USA.
illatiʹvus (fr. lat.) kasus i fi. som bl.a.
betecknar rummet vari något tillkommer.
illaudaʹbel (fr. lat.) icke lovvärd; jfr laud.
illʹe facʹiet (lat. ”han skall göraʹt”) yttrande
om Gustav Adolf som gosse tillskrivet
fadern, Karl IX.
illegaʹl (fr. lat.) olaglig, lagstridig; illegaliteʹt
olaglighet.
illegiʹbel (fr. lat.) oläslig.
illegitiʹm (fr. lat.) olaglig; född utom
äktenskapet; illegitimiteʹt olaglighet, oäkthet.
illibera”1 (fr. lat.;) icke frisinnad, småaktig;
illiberaliteʹt trångsynthet, småaktighet.
illinium ett påvisat men icke renframställt
grundämne.
illʹis quoʹrum (merueʹre laboʹres) (lat.) ”åt
dem vilkas gärningar förtjänar det” (inskrift
på sv. förtjänstmedalj).
illitteraʹt (fr. lat.) ostuderad; icke lagfaren.
illojaʹl (fr. fra.) icke lojal, lagstridig, ohederlig;
illojaliteʹt lagstridighet; okamratlighet.
illudeʹra (fr. lat.) gäckas med; kringgå (en lag);
jfr illusion.
illuminatioʹn el. illumineʹring (fr. lat.)
(festlig) upplysning; färgläggning av initialer,
bilder o. ornament i medeltida handskrifter;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
