Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - koleitis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
koleitis
koleiʹtis (fr. gr.) inflammation i moderslidan;
koleoceʹle moderbråck; koleocystiʹt(is)
inflammation i moderslidan o. blåsan.
kolemiʹ el. cholemiʹ (fr. gr.) gallblandat blod.
koʹlera (fr. gr.) smittosam tarmsjukdom ofta
med stor dödlighet; koleriʹn barnkolera, ej
smittosam mag- o. tarmkatarr.
koleʹriker (fr. gr.) eg. en som har för mycket
galla, hetsig person; koleʹrisk hetsig,
obehärskad.
kolesteatoʹm [-åm] (fr. gr.) pärlliknande
svulst.
koʹlhydraʹt (fr. gr.) organiska föreningar av
kol, väte o. syre (särsk. vanliga i växtriket).
kolʹibri liten amer. fågel.
koliʹk (fr. gr.) häftiga buksmärtor; koliʹt
inflammation i grovtarmen (kolon).
kollabeʹra (fr. lat.) falla samman, få kollaps
(”kollapsa”).
kollaboratioʹn (fr. lat.) det att kollaborera;
kollaboratöʹr samarbetsman; kollaboreʹra
samarbeta.
kollageʹn [-jen] (fr. gr.) bindväv som
innehåller benlim.
kollapʹs (fr. lat.) plötsligt sammanbrott (särsk.
vid hastigt inträdande hjärtsvaghet);
kollaʹpsterapi” operativ behandling av
lungtuberkulos med (kväv)gas.
kollateraʹl (fr. lat.) stående i sidoförhållande;
sidoarvinge.
kollatioʹn (fr. lat.) jämförelse av en avskrift
med originalet; festmåltid bekostad av
deltagarna; kollationeʹra företa en kollation.
kolleʹga (fr. lat.) ämbetsbroder, yrkeskamrat;
(förr) lärare vid lägre läroverk; kollegiaʹl
hörande till ett kollegium; kamrathig;
kollegialisʹm uppfattningen om stat o.
kyrka som sidoordnade, samarbetande
organ; kollegialiteʹt kamratlighet,
kamratanda; kollegialsystem organisation av
statsförvaltningen varvid samma ärende
behandlas i samråd mellan flera personer;
kollegiaʹt kat. stiftsmedlem;
kollegiaʹtstiftskyrka domkyrka utan biskop;
kolleʹgium (pl. kolleʹgier) sällskap församlat för
visst änå)amål (t. ex. lärark.); myndighet där
ärendena handläggs av flera personer
samtidigt; föreläsningskurs vid universitet el.
anteckningar från denna.
kollekʹt (fr. lat.) insamling för välgörande
ändamiåil (särsk. i kyrkan); kort bön i
högmässan före epistelläsningen; kollektioʹn
samling av böcker, konstsaker o. d.;
kollʹektiv [el. -iʹv] sammanfattande,
gemensam; sammelnamn (t. ex. folk);
kollektiviseʹra göra kollektiv; inrätta enligt
kollektivismen; kollektivisʹm läran om att
samhällsproblemen skall lösas gemensamt genom
att alla produktionsmedel övergår i statens
ägo; kollektivisʹt anhängare av
kollektivis
kolorimeter
men; kollekʹtor elektr. strömsamlare;
kollektöʹr lottförsäljare.
kollenkyʹm (fr. gr.) bot. ett slags stödjande
cellvävnad.
kollʹer (fr. ty.) obotlig hjärnsjukdom hos häst.
kollett” (fr. fra.) uni%ormsrock av äldre typ.
kollʹi (fr. it.) packe, frakt- el. resgods.
kollideʹra (fr. lat.) stöta samman; råka i strid.
kollimatioʹn (fr. lat.) sammanfallandet av
syftlinjen och kollimationsaxeln;
kollimationsaxel den mot ett astr. instruments
rotationsaxel vinkelräta linjen genom objektivets
optiska medelpunkt; kollimaʹtor
instrument för bestämning av kollimationsfel;
kollimatöʹr riktmedel på artilleripjäs.
kollisioʹn (fr. lat.) sammanstötning; tvist.
kolloʹdium (fr. gr.) bomullskrut upplöst i
eter o. alkohol (användes som tätningsmedel
vid sårförband o. inom fotografin);
kollografiʹ ett slags hektografi; kolloidaʹl
limliknande; som icke kan dialysera genom
hinder; kolloiʹder vissa högmolekylära icke
kristalliserande ämnen.
kollokʹvium se colloquium.
kollotypi” (fr. gr.) limtryck, ett slags
kopieringsmetod.
kollusioʹn (fr. lat.) jur. hemligt samförstånd
(mellan tilltalad o. medbrottsling).
kolmatioʹn (fr. fra.) konstgjord markhöjning
varigenom jorden göres odlingsbar.
kol niʹdre (arameiska ”alla löften”) judisk
formel som inleder gudstjänsten aftonen före
den stora försoningsdagen. K.n. förklarar
alla överilade löften till Gud för ogiltiga.
kolofoʹn [-ån] (gr. ”avslutning”) upplysningar
om boktryckare, tryckort o. -år i slutet av
gamla böcker.
kolofoʹnium (fr. gr.) stråkharts; kolokvinʹt
växtämne med bitter smak, laxermedel.
koʹlon (gr. ”led”) tecknet (:); med. grovtarmen;
(i metriken) versled avgränsad genom paus.
kolonaʹt (fr. lat.) ett slags livegenskap i
forntidens Rom; privat nyodling med
statsunderstöd på upplåten kronojord; koloni”
nybyggarsamhälle; nybygge; en stats
besittningar i annan världsdel; samling av
människor som utgör en gemenskap; koloniaʹl
vad som hör till el. kommer från kolonier i
tropiska länder, t. ex. kolonialvaror;
kolonialvaror kaffe, tobak, kryddor o.d.;
kolonisatioʹn det att kolonisera;
koloniseʹra anlägga kolonier, nyodla mark;
kolonisʹt nybyggare, medlem av en koloni.
kolonn” (fr. fra.) rund pelare; trupp som är
uppställd i avdelningar bakom varandra;
kolonnaʹd pelarrad, båggån g.
koloratuʹr (fr. lat.) mus. singutsmyckning med
drillar o. löpningar; koloreʹra färglägga;
kolorimeʹter instrument för bestämning av
stjärnors färg; apparat för bestämning av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
