- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
186

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kontorist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kontorist

(t. ex. vindskontor); kontorisʹt bokförare,
skrivare.

kontorniaʹt (fr. it.) ett slags rom. bronspollett.

konʹtra (lat. contra) emot, motsatt.

kontraalt djup alt.

kontraband (fr. fra.) snuggelgods; varor som
är förbjudna att införas i ett land.

kontrabas (fr. it.) basfiol; konʹtrabasuʹn djup
orgelstämma.

kontrabok motbok som förvaras av köparen.

kontradans (fr. fra.) dans i vilken paren rör sig
mot varandra.

kontradateʹra (fr. lat.) giva annat datum.

kontradiktioʹn (fr. lat.) motsägelse; jfr
contradictio in adjecto; kontradiktoʹrisk
motsägande.

kontrafagott djup fagott.

kontrahenʹt (fr. lat.) den som kontraherar;
kontraheʹra avsluta ett kontrakt.

konʹtraindikatioʹn (fr. lat.) skäl som talar mot
ett el. annat läkaringrepp.

kontrakʹt (fr. lat.) skriftlig överenskommelse;
underavdelning av biskopsstift; med.
onaturligt krokböjd; kontraktiʹbel el. kontraktiʹl
som kan sammandragas; kontraktiliteʹt
sammandragbarhet; kontraktioʹn
sammandragning, förkortning; kontraktsbridge
[-bridsj] en variation av auktionsbridge;
kontraktuʹr med.misställning i led.

kontramandeʹra (fr. fra.) giva återbud,
avbeställa.

kontramärke kontrollmärke; utgångsbiljett
som berättigar till förnyat inträde.

kontraoktav (fr. lat.) den näst djupaste oktaven
på pianot.

kontraorder motorder som upphäver en
tidigare given order.

kontrapart motpart, motståndare.

kontrapositioʹn (fr. lat.) motsättning,
motställning; log. ett omdömes förändring
(predikatets kontradiktoriska motsats blir
subjekt, subjektet blir predikat o. omdömets
kvalitet förändras); kontraposʹt (fr. it.)
ställning då kroppstyngden vilar på ena benet,
medan det andra reglerar balansen.

kontrapunkt (fr. lat.) mus. sammanställning i
flerstämmig sats av självständiga melodier;
sådan musikalisk sats; läran om denna teknik.

koʹntrarevolutioʹn (fr. lat.) motrevolution.

kontrasignanʹt (fr. lat.) den som
kontrasignerar; kontrasignatioʹn medunderskrivning
(jämte huvudnamnteckningen) av
(regerings)beslut av den person som har att
ombesörja el. övervaka beslutets expediering;
kontrasignatuʹr medunderskrift;
kontrasigneʹra medunderskriva.

kontrasʹt (fr. it.) motsats, olikhet;
kontrasteʹra ’bilda kontrast, sticka av mot;
kontrastmedel ämne som införes i kroppen o.
som ger skugga vid röntgenfotogtaåtring.


konversion

koʹntrasubjeʹkt (fr. lat.) mottema, andra satsen
i en fuga.

kontraventioʹn (fr. lat.) överträdelse (av lag,
överenskommelse, förbud o. d).

kontribuaʹbel (fr. lat.) skattskyldig;
kontribuenʹt bidragsgivare; skattebetalare;
kontribueʹra lämna bidrag; kontributioʹn
bidrag; (krigs)skatt.

kontrollʹ (fr. fra.) uppsikt; granskning;
stämpel på arbetat guld o. silver; kontrollanʹt
övervakare, granskare; kontrollʹer
igångsättningsapparat för elektr. motorer;
kontrolleʹra ha uppsikt över; granska; stämpla
guld o. silver; kontrollöʹr tjänsteman med
kontrollerande uppgift.

kontroverʹs (fr. fra.) (ord)strid, tvist.

konträʹr (fr. fra.) motsatt, stridande emot;
motig.

kontubernaʹl (fr. lat. ”tältkamrat”)
rumskamrat.

kontumaʹciedom jur. tredskodom; jfr
contumacia o. in contumaciam.

kontuʹr (fr. fra.) ytterlinje; grunddrag;
kontureʹra dra upp konturer(na av);
kontureʹrad med kontur(er).

kontusioʹn (fr. lat.) kroppsskada genom slag el.
stöt med trubbigt föremål.

konvalescenʹs [-sens, äv. -sjens] (fr. lat.)
tillfrisknande; konvalescenʹt [-sent, äv. -sjent]
person som tillfrisknar.

konvektioʹn (fr. lat.) värmestrålning genom
strömningar i gas el. vätska.

konvenaʹbel (fr. lat.) passande, lämplig;
konvenanʹs [-nangs] god ton, skick o. bruk (i
sällskapslivet); konvenansparti
förståndsäktenskap; konveneʹra passa, vara lämplig
för; konvenʹt sammankomst; (präst)möte;
kloster; konventikʹel frireligiöst bönemöte;
konventioʹn överenskommelse, fördrag;
konventionaʹlbot bot som man går med
på att beta!a vid brott mot
överenskommelse; konventionalism uppfattning enligt
vilken det konventionella är normgivande;
konventionell” som grundar sig på
konvention; vedertagen, hävdvunnen;
konventuaʹler medlemmar av ett munkkonvent;
gren av franciskanorden.

konvergenʹs [-ge-] (fr. lat.) det att vara
konvergent; konvergenʹt sammanlöpande;
mots. divergent; konvergent serie mat. en
serie med oändligt antal termer men med
ändlig summa; konvergeʹra löpa samman,
närma sig varandra.

konversaʹbel (fr. fra.) språksam, umgängsam;
konversatioʹn (bildat) samtal;
konversationslexikon alfabetiskt uppställd
uppslagsbok, encyklopedi; konverseʹra föra ett
(bildat) samtal.

konversioʹn (fr. lat.) omvändelse;
omvändning av log. sats (subjektet o. predikatet byter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free