Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - korografi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
korografi
korografi” (fr. gr.) beskrivning av ett
landområde.
korollaʹrium (fr. lat.) följdsats, självklar följd
(av något redan bevisat).
korona se corona.
koroʹnium [-rå-] (fr. lat.) hypotetiskt
grundämne i solkoronan.
korporatioʹn (fr. lat.) samfund, skrå; statlig
polit. sammanslutning av arbetare o.
arbetsgivare i det fascistiska Italien och Spanien;
korporatiʹv byggd på
korporationsprincipen; k. stat stat vars lagstiftande församling
väljs av korporationer (det fascistiska
Spanien); korporativisʹm samhällsåskådning som
hävdar att näringsgrenarna bör slås samman
till korporationer o. under statlig kontroll
själva avgöra gemensamma frågor.
korpraʹl (fr. fra.) underbefälsgrad (den näst
lägsta vid sv. armén utom artilleriet).
korpulenʹs (ytt. fr. lat.) fetma; med. fettsot;
korpulenʹt fet(lagd); korʹpus el. corpus
boktrycksstil mellan borgis o. cicero;
korpusʹkler materiens smådelar (atomer,
molekyler, joner, elektroner); korpuskulaʹr
strålning korpusklers strålning.
korr. förk. för korrektur.
korrasioʹn se korrosion.
korrekʹt (fr. lat.) riktig, felfri; otadlig;
korrektioʹn rättelse; bestraffning; tukt;
korrektiʹv rättelsemedel; korrektuʹr
provtryck vid sättning för rättelsers införande.
korrelaʹt (fr. lat.) ord el. begrepp som hänvisar
på varandra; korrelatioʹn växelverkan
(särsk. mellan organismens olika delar).
korrespondenʹs [el. -angs] (fr. fra.)
överensstämmelse, samband; brevväxling;
korrespondenʹt brevskrivare; person som sköter
korrespondensen på ett kontor; journalist
som skriver till tidning från annan stad el.
annat land; korrespondeʹra motsvara;
brevväxla.
korridorʹr [-år] (fr. it.) långsmal gång;
landremsa som går över främmande land el.
mellan främmande länder.
korrigeʹra [-sje-] (fr. lat.) rätta, förbättra.
korrosioʹn (fr. lat.) metallers sönderfrätning
på kem. väg (t. ex. järnets rostning, kopparns
ärgning); geol. den nötning som genom vind
o. vatten lösta jordlager utövar på
berggrunden; korrosiʹv frätande; med. etsmedel.
korrugeʹra (fr. lat.) vecka, rynka; korrugerad
plåt veckad (o. galvaniserad) plåt för
taktäckning m. m.
korrumpeʹra (fr. lat.) moraliskt fördärva;
förfalska; muta; korrumpeʹrad, korrupʹt
fördärvad, förfalskad; korruptioʹn mutsystem;
besticklighet; (sede)fördärv.
korsaʹr (fr. it.) sjörövare; sjörövarfartyg.
korselett” (fr. fra.) lång, smidig korseit som
samtidigt är brösthållare; korsett”
kvinno
kraal
plagg för formgivning av figuren bestående
av ett åtsittande livstycke.
korso se corso.
korʹsu [kårrso] (fi.) mil. (underjordiskt)
skyddsrum.
korteʹge [-esj el. -äsj] (fr. fra.) festtåg i vagn el.
till häst; lång rad av fordon.
kortikaʹl (fr. lat.) som hör till (hjärn)barken.
koʹrum (fr. lat.) kort morgon- o.
aftongudstjänst vid trupp.
korunʹd lerjord, ett hårt mineral som användes
som slipmedel.
koʹrus (fr. lat.) kör; i korus enstämmigt.
korvett” (fr. fra.) gammalt tremastat
krigsfartyg (mindre än fregatten).
korybanʹter (fr. gr.) gudinnan Kybeles präster
som firade henne med larmande musik o.
vilda danser; korybanʹtisk vild, tygellös.
koryfé (fr. gr.) urspr. korledaren i det forngr.
skådespelet; föregångsman, ledande
personlighet.
kosackʹer ryska beridna krigarfolk.
koschenill” rött färgämne från en sköldlusart.
koscher [kå-] (hebr.) ritualenlig, tillåten (om
föda hos judarna).
koʹsinus se cosinus.
kosmetiʹk (fr. fra.) skönhetsvård;
skönhetsmedel; kosmeʹtisk förskönande.
kosʹmisk (fr. gr.) som rör världsalltet;
kosmiska strålar några delvis outforskade
elektromagnetiska strålar som utgår från
världsrymden; kosmogoniʹ rel. läran om
världens skapelse; astr. läran om
himlakropparnas uppkomst o. utveckling;
kosmograʹf person som sysslar med
kosmografi; kosmografiʹ beskrivning av
världsalltet (en sammanfattning av geografi och
astronomi); kosmologi” läran om
världsalltets uppkomst o. utveckling;
kosmopoliʹt världsborgare; en som känner sig hemma
i hela världen; kosmopolitisʹm
världsborgarsinne; kosmoraʹma världsmålning;
optisk framställning av en trakt; kosʹmos
gr.) den ordnade världen; världsalltet; mots.
aos.
kostyʹm (fr. fra.) (maskerad)dräkt; mansdräkt;
kostymeʹra kläda (ut).
kotiljong [kåttʹ- el. -jångʹ] (fr. fra.)
sällskapsdans med turer o. utdelning av små gåvor.
kotlettʹ (fr. fra.) köttstycke med en bit revben
av får, svin el. nötboskap.
koto japanskt cittraliknanå)e instrument.
kotou [koto] (kin.) underdånig hälsning med
pannan mot marken.
kotteri” (fr. fra.) slutet sällskap, klick, gäng.
koturʹn (fr. gr.) styltstövel som bars av
skådespelarna i den forngr. tragedin; (fig.)
tragedl;n; uppstyltad stil.
kotyledoʹner [-då-] (fr. gr.) hjärtbladsväxter.
kraal [kral] (holl.) rund afrikansk infödingsby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
