Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lova ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lova
loʹva (fr. eng.) vända ett fartyg med förstäven
mot vinden.
loʹvart (fr. holl.) riktning mot vinden; sida på
ett fartyg som är vänd mot vinden.
low church [låo tjatj] (eng.) lågkyrkan,
riktning inom eng. statskyrkan.
Lovʹelace [lavlejs] (eng.) samvetslös förförare
(efter namnet på en romanhjälte).
loxodroʹm [-åm] (fr. gr.) en linje på jordens
yta som skär alla meridianer under samma
vinkel; loxoftalmi” skelögdhet.
L. S. förk. för loco sigilli o. loco secretarii.
Ltd. förk. för limited.
Lu kem. tecknet för lutetium.
lubricanʹtia [-tsia] (fr. lat.) slippriggörande
medel; lubrikaʹtor automatisk smörjapparat
på maskiner.
lucarʹne [lykarn] (fra.) litet, utbyggt
vindsfönster.
Luciʹa (fr. lat.) Syrakusas skyddshelgon;
luciʹa den 13 december; kvinna som i vita
kläder o. med ljuskrona på huvudet
uppvaktar på luciadagen.
luciʹd (fr. lat.) klar, lysande; lättförståelig;
luʹcida intervallʹa klara mellanperioder;
Lucidaʹrius namn på medeltida läroböcker
av uppslagsbokskaraktär; luciditeʹt klarhet,
skarp tankegång; Luʹcifer ”ljusbäraren”,
namn på djävulen.
lucʹrum (lat.) vinst; 1. cessʹans utebliven
vinst; vinst som skulle ha uppstått om ett
avtal fullg jorts.
luʹcus a non lucenʹdo (lat.) ”skog (lucus)
kommer av att icke vara ljus” (non lucet),
typ för befängd ordhärledning.
Juʹdi (lat.) offentliga skådespel hos antikens
romare; 1. magisʹter skollärare.
luʹes (lat.) (förr) smittosam sjukdom; (nu)
syfilis; 1. venerʹea syfilis; lueʹtisk syfilitisk.
luffʹa (fr. eng.) genom lovning hindra
medtävlare att passera i lovart.
luguʹber (fr. lat.) sorglig, dyster; luʹgubre
[logobre] (it.) mus. sorgligt, klagande.
lukratiʹv [äv. lukʹ-] (fr. lat.) inbringande,
lönande.
lukullʹisk (efter den för sitt yppiga levnadssätt
kände romaren Lucullus) överdådig, yppig
(särsk. om måltid).
lumbaʹgo (lat.) ryggskott; lumbaʹl som hör
till ländtrakten; lumbaʹlanestesi”
lumbalpunktion med insprutning av
bedövningsmedel; lumbaʹlpunktion instick i
ryggmärgskanalen för att uttappa
cercebrospinalvätska.
lumʹberjacka (fr. eng.) grov, varm sportjacka.
lumʹbus (lat.) länd.
luʹmen (lat.) ljus; ljusenhet; hålighet i anat.
organ el. växtcell; I. munʹdi världens ljus;
luminaʹl ett sömnmedel; luminiscenʹs
[-sens el. -sjens] ljusutveckling utan hög
lykorexi
temperatur; luminöʹs lysande, förträfflig
(ofta ironiskt).
luʹna (lat.) måne; lunaʹr el. lunaʹrisk som hör
till månen, mån-; lunaʹrium modell för
åskådliggörande av månens gång kring
jorden o. solen; lunaʹrår månår, 12
månperioder = 354 dagar; lunatioʹn tiden
mellan två på varandra följande nymånar.
lunʹch [-sj] (fr. eng.) måltid mellan frukost o.
middag; luncha äta lunch.
lunett se lynett.
lunisolaʹr (fr. lat.) som rör både månen o.
solen; Iunisolaʹrår lunarår med skottår på
384 dagar vart tredje år; luʹnula (lat. ”lilla
månen”) den halvmånformiga vita fläcken
vid nagelroten.
lupiʹn (fr. lat.) ärtväxt som används som foder,
gödselmedel o. prydnadsväxt.
lupp (fr. fra.) förstoringsglas.
lupʹus (lat.) varg; 1. in faʹbula vargen i sagan
(som kommer när man talar om den);
]. (vulgaʹris) med. hudtuberkulos.
luʹrendreja (fr. holl.) smuggla; luʹrendrejare
smugglare.
luscinʹia (lat.) näktergal.
lusinganʹdo [lozinggandå] (it.) mus. smekande.
Lusitaʹnia (lat.) Portugal.
lustratioʹn (fr. lat.) fornrom. reningsceremoni.
lustre [lystr] se lyster.
lusʹtrum (pl. lusʹtra; sv. pl. lusʹtrer) (lat.)
reningsofter varmed censorerna i antikens
Rom avslutade sin ämbetstid; tidsperiod på
fem år.
luʹsus natuʹrae (lat.) naturens lek; slump.
luʹta (ytt. fr. arab.) gitarrliknande
stränginstrument.
luteiʹner (fr. Jat.) en grupp gula el.
orangefärgade färgämnen i äggula, blodserum m. m.
luteran se lut(h)eran.
Luteʹtia [-tsia] (Parisioʹrum) det lat. namnet
på Paris.
luteʹtium [-ts-] ett grundämne som hör till
de sällsynta jordartsmetallerna.
luʹteus (lat.) gul; jfr corpus luteum.
lut(hj)eraʹn anhängare av den lutherska läran;
lut(hjeranisʹm Martin Luthers
protestantism; lutʹ(hjersk som avser Luthers lära.
lux (lat.) ljus.
luxatioʹn (fr. lat.) fullständig urledvridning;
jfr subluxation.
luxe (fra.) se lyx; luxuöʹs yppig, praktfull;
praktlysten.
lycée [liseʹ] (fra.) statligt läroverk i Frankrike;
jfr collége.
lyceʹum (pl. lyceʹer) (fr. gr.) högre läroverk i
Sverige o. Finland.
lyddiʹt eng. sprängämne (= pikrinsyra).
lykantropi” (fr. gr.) föreställningen att vara
förvandlad till en varg (varulv); lykorexi”
”varghunger”, sjukligt stegrad hunger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
