Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - poikiloterma djur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
poikiloterma djur
poikiloterʹma djur (fr. gr.) växelvarma djur.
poilu” [poaly] (fra. ”skäggig”, ”oklippt”)
beteckning på den fra. soldaten under kriget
I1914—18.
poimeniʹk = pastoralteologi.
point [poängʹ] (fra.) se poäng; p. de vue [da
vy] synpunkt; ståndpunkt; p. dʹhonneuʹr
[-dånnör] hederssak.
poinʹter [påjn-] (eng.) släthårig rapphönshund.
pointera se poängtera.
pointillé [poängtijeʹ] (fra.) måleri- o.
grafikteknik med små punkter i st. f. penseldrag o.
streck; pointillism mileriteknik varvid
man lägger rena färger i små prickar så att de
sedda på avstånd ger intryck av ett levande,
inbördes samspel; pointillisʹt anhängare av
pointillismen.
poinʹts [poäng] (pl. av point) (fra.) uddar,
spetsar.
poisson” [poassång] (fra.) fisk; p. sans
boisson” est poison” [sang boassång ä poazång]
fisk utan dryck är gift.
pokaʹl (fr. lat.) dryckesbägare på fot; jfr
pokulera.
poʹker [-å-] (eng.) ett hasardspel, spelas med
vanlig kortlek av två—sju deltagare;
pokeransikte outgrundligt ansiktsuttryck.
pokulerra (fr. lat.) dricka, festa.
pol (fr. gr.) ändpunkt av ett klots axel; punkt
som är säte för två motsatta krafter (t. ex.
en magnets nord- o. sydpol, ett elektr.
elements positiva o. negativa pol).
polackʹa ett tvåmastat segelfartyg i
Medelhavet.
polaʹr(isk), poläʹr (fr. lat.) som hör till, rör
(jordens) poler; polarimeʹter apparat för
mätning av polanserat ljus; polarisatioʹn
benämning på ljusets svängningar i ett plan;
polarisaʹtor apparat för ljusets polarisation;
polariskoʹp [-åp] instrument för
bestämning om det undersökta ljuset är polariserat
el. ej; polariteʹt det att ha två poler;
motsatsförhållande.
polʹder [-å-] (holl.) marskland som vunnits
från havet genom utdikning o.
fördämningar.
polemarʹk (fr. gr.) krigsminister i antikens
Aten; polemiʹk pennfejd, vetenskaplig el.
litterär strid; poleʹmiker stridslysten
pennfäktare; polemiseʹra skriva stridsskrifter,
delta i en polemik; poleʹmisk som rör en
polemik, stridslysten; polemografiʹ
krigsbeskrivning, krigshistoria.
polenʹta (it.) gröt av majsmjöl, skuren i skivor
o. stekt i smör.
poleʹra (fr. lat.) glätta, göra jämn o. blank;
bona, putsa; poleʹrad (fig.) hyfsad,
belevad; jfr polityr.
polhöjd (fr. gr.) himmelspolens höjd över
horisontalplanet.
polo
policʹe [påliss] (fra.) försäkringspolis.
polichinell” [-sjinäll] (fra.) se Pulcinella.
polikliniʹk (fr. gr. eg. ”stadssjukhus”) klinik
med prisbillig läkarbehandling.
poliomyeliʹt(is) (fr. gr.) barnförlamning.
polioʹsis [-å-] (fr. gr.) med. hårets grånande;
polioʹtes grått hår.
poliʹs (ytt. fr. gr.) myndighet som skall
upprätthålla lugn o. ordning.
poliʹs (fr. fra.) försäkringsbrev.
polisongʹer [-ång] (fr. fra.) kindskägg.
politessʹ (fr. fra.) belevenhet, artighet.
politi” (da. o. no.) polis; statsförvaltning.
poliʹtices magisʹter (förk. pol. mag.) en som
tagit statsvetenskaplig examen.
poliʹtieborgmästare [-litsi-] (förr) en av
borgmästarna i vissa sv. städer.
politiʹk (ytt. fr. gr.) eg. läran om staten o.
statslivet; statskonst; allt som rör statens
styrelse o. förhållandet till andra stater;
tillvägagångssätt för att nå ett mål;
poliʹtiker en som sysslar med politik; statsman.
politiʹ mål (fr. gr.) ekonomiska mål.
politiseʹra (fr. gr.) orda om politik;
kannstöpa; poliʹtisk som rör politiken, stats-;
p. ekonomiʹ = nationalekonomi; p.
förbrytelse förbrytelse som är riktad mot
staten, högförräderi; p. geografi”
statsbildningarnas geografi.
politruk” (ry.) polit. kommissarie i
sovjetarmén; ämbetsman el. politiker som fått
sin ställning tack vare polit. meriter.
polityʹr (fr. lat.) glans(slipning); möbelfernissa;
(fig.) (yttre) hyfsning.
polka (fr. tjeckiska ”halvsteg”) livlig böhmisk
dans i 2/4 takt; polkettʹ en sv. form av
polkan.
pollʹare påle på däck el. kaj för beläggning av
forto_]mngstross o.d.
pollʹen (lat. ”mjöl”) bot. frömjöl;
pollʹenanalyʹs tidsbestämningsmetod genom
räkning av fossila pollenkorn från olika
torvskikt.
pollett bricka el. annat märke som berättigar
till någon förmån; polletteʹra inskriva
resgods för transport i godsvagn.
pollʹex (lat.) tumme; p. pedfʹis stortån;
pollʹice pressʹo med uppåtvänd tumme
(tecken på benådning vid de antika
cirkusspelen); pollʹice verʹso med nedåtvänd
tumme (tecken på att den besegrade
motståndaren skulle dödas).
pollinatioʹn (fr. lat.) bot. pollenets överföring
från ståndarknappen till pistillmärket;
pollineʹra bot. befrukta, överföra frömjöl.
pollopaʹs ett slags splitterfritt konstglas.
pollutioʹn (fr. lat.) ofrivillig sädesuttömning
(särsk. under natten).
pol. mag. förk. för politices magister.
poʹlo (hästpolo) ett bollspel till häst med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
