- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
266

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - polyploidi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

polyploidi

polyploidi” ärftl. förekomst av flera
kromosomuppsättningar.

polyptyʹk (fr. gr.) bok av fler än tre vaxtäckta
träplattor; altarskåp med mer än tre flyglar;
jfr diptyk o. triptyk.

polyrytmiʹk (fr. gr.) mus. blandning av olika
rytmer i samtidigt förda stämmor.

polyspermiʹ (fr. gr.) samtidigt inträngande av
flera sädesceller i samma ägg.

polystyʹl (fr. gr.) byggnad med många
kolonner på framsidan.

polysyllʹabum (fr. gr.) flerstavigt ord;
polysyllaʹbisk flerstavig.

polysyllogisʹm (fr. gr.) kedja av logiska
slutledningar.

polysynʹdeton (gr.) upprepning av
bindeordet mellan ord el. satser (t. ex. jag kom
och såg och segrade); mots. asyndeton.

polysynteʹtisk (fr. gr.) mångfaldigt
sammansatt; p-a språk språk som sammansmälter
hela meningar till ett ord (t. ex.
eskimåspråket).

polyteisʹm (fr. gr.) mångguderi, dyrkan av
flera gudar; mots. monoteism; polyteisʹt
anhängare av polyteismen.

polytekniʹk (fr. gr.) allmänt tekniskt vetande;
polytekʹniker lärjunge vid en polyteknisk
skola; polytekʹnisk skola lägre teknisk
skola.

polytheli” [-te-] (fr. gr.) uppträdande av
övertaliga bröstvårtor.

polytomiʹ (fr. gr.) log. flerledad indelning.

polytonaʹl (fr. gr.) mus. innehållande flera
samtidiga stämmor i olika tonarter.

polyuri” (fr. gr.) sjukligt ökad urinavsöndring.

polyvalenʹt seʹrum (fr. gr.-lat.)
immunserum, framställt av flera bakterietyper el.
dessas toxiner.

polär se polar.

pomarʹda (fr. it.) hår- o. skäggsalva.

pomeraʹnian [påmoarejnjan] (eng. ”pommersk
(hund)”) tysk spets.

pomeranʹs (fr. it.) bitterorange.

pomeʹrium (lat.) (i antiken) den fridlysta
gränszonen mellan staden Rom o. den
omgivande landsbygden.

Pommaʹrd [påmmar] (fra.) ett fint, rött
Bourgognevin.

pomme [påmm] (fra.) äpple; p. dʹamouʹr
[-damor] ”kärleksäpple”, tomat; p. de
terre [da täʹr] potatis; pommes frites
[påmm fritt] ”fransk potatis”, potatisstrimlor
kokta i olja.

pomoloʹg [-åg] (fr. gr.) en som är kunnig i
pomologi; pomologi” läran om de odlade
fruktsorterna (särsk. äpplen o. päron).

pomp (fr. lat.) el. pomʹpa (lat.) ståt, prakt.

pompadouʹr [påmpador el. -dur] (efter
Ludvig XV :s älskarinna, markisinnan de
Pompadour) liten sypåse.


popularisator

pompejaʹnsk stil (efter den 79 e. Kr.
förstörda it. staden Pompeji) graciös
dekorationsstil efter hellenistiskt mönster.

pomʹpelmus (fr. holl.) bot. en apelsinliknande
frukt från pompelmusträdet.

pompong” [påmpång] (fr. fra.) (förr) ylle- el.
silkeboll som prydnad på damhattar o.
uniformsmössor.

pompoʹso [påmpåså] (it.) mus. ståtligt,
högtidligt; pompöʹs (fr. fra.) ståtlig, praktfull;
högtravande.

poʹmunm (lat.) äpple.

ponceau” [pångså] (fra. ”röd vallmo”)
vallmoröd färg.

poʹncho [påntjå] (sp.) sydamer. fyrkantig
kappa med utskuret hål för huvudet.

ponderaʹbel (fr. lat.) vägbar; ponderabiʹlia
vägbara ämnen; mots. imponderabilia;
ponderabiliteʹt vägbarhet; ponderatioʹn
jämvikt i en målnings el. skulpturs komposition;
ponderomotoʹriska krafter krafter som
påverkar en kropp i ett elektriskt el.
magnetiskt fält; ponderositeʹt tyngd, vikt;
ponderöʹs tung, fullviktig; ponʹdus (lat.) vikt;
eftertryck; myndighet, auktoritet.

poneʹra [po-, äv. på-] (fr. lat.) förutsätta,
antaga.

ponʹgo [pånggå] (port.) trång floddal (i
Sydamerika).

ponnʹy [-i] (fr. eng.) småväxt häst.

pons (lat.) bro; p. asinoʹrum ”åsnebryggan”,
hjälpmedel, ”moja”; $:e propositionen i
Euklides” 1:a bok; p. vaʹroli varolibryggan,
förbindelseled mellan lilla o. stora hjärnan;
Ponʹte dei sospiʹri (it.) suckarnas bro;
ponticellʹo [-tjällå] ”liten bro”, stallet på
stråkinstrument.

ponʹtifex (pl. pontifʹices) (lat. eg. ”brobyggare”)
medlem av det högsta prästkollegiet i
antikens Rom; p. maʹximus ordförande i detta
kollegium; överstepräst; påven; pontificaʹle
ritualhandbok för kat. biskopar;
pontificaʹlia biskopsskrud; pontifikaʹlmässa mässa
som hålles av påven el. annan hög andlig;
pontifikaʹt pontifex” värdighet;
påvevärdighet; påves regeringstid.

pontoʹn [pånn-] (fr. fra.) flytkropp som
underlag för bro, redskap vid fartygsbärgning
m. m.; flottör; pontonjäʹr el. pontoniäʹr
broslagningssoldat.

pool [pol] (eng.) eg. pott i kortspel; ett slags
monopolsammanslutning för begränsning av
inbördes konkurrens.

pop [påp] (fr. ry.) gr.-kat. präst.

popʹcorn [påpkån] (eng.) rostad majs.

popliʹn (fr. fra.) lätt, glansigt halvsidentyg;
ylleimitation av detta.

populaʹres (lat.) ”folkvännerna”, det
demokratiska partiet i antikens Rom; mots.
optimates; popularisaʹtor en som
popula

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free