Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pseudoskop ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pseudoskop
pseudoskoʹp [-åp] (fr. gr.) apparat för
framställning av synvillor.
pseudosymmetriʹ (fr. gr.) det att kristaller är
mera symmetriska än deras typ vanligen är.
pseudotuberkuloʹs [-ås] (fr. gr.-lat.) en om
tuberkulos påminnande sjukdom hos
husdjur.
psi gr. bokstav som betecknar ljuden [ps] (W, w).
psittacoʹsis, psittakoʹs [-ås] (fr. gr.) med.
papegojsjuka.
psoʹra (gr.) med. skabb, skorv; psoriʹasis
kronisk, icke smittosam, ofta ärftlig
hudsjukdom med fällning.
psyʹche (gr.) el. psyʹke ande, själ, själsliv;
(i den gr. myt.) personifikation av själen;
psykagogiʹk psykologisk el.
psykoterapeutisk uppfostran med angivande av nya mål o.
livsvägar; psykasteni” (vanl.) funktionell
försvagning av vilje- o. föreställningslivet;
psykiaʹter själsläkare, sinnessjukläkare;
psykiatri” läran om sinnessjukdomarna o. deras
botande; psykiaʹtriker = psykiater;
psykiaʹtrisk som hör till el. avser psykiatrin;
psyʹkisk själslig, som rör själslivet; mots.
fysisk; psykoanalyʹs metod för botande av
själslidanden genom att läkaren utfrågar
patienten, tyder hans drömmar m. m.
(läkaren söker därigenom skaffa utlopp för den
själsliga upplevelse som ligger till grund för
lidandet); psykoanalyseʹra behandla med
psykoanalys; psykoanalyʹtiker en som
psykoanalyserar; psykoanalyʹtisk som rör
el. har samband med psykoanalys;
psykofysiʹk vetenskap som experimentellt
undersöker förhållandet mellan kropp o. själ;
psykofyʹsisk parallellʹteori” fil.
uppfattning enligt vilken kroppsliga o. själsliga
processer försiggår parallellt utan
orsakssamband; psykogeʹn [-j-] som har sitt
ursprung i själslivet; psykogeneʹs,
psykogenʹesis läran om själslivets utveckling;
psykognosiʹ kännedom om själsliga
fenomen; psykograʹf ”andeskrivare”, ett
spiritistiskt instrument för nedskrivande av
budskap från andevärlden; psykografiʹ metod
för beskrivning av individens själsliv;
psykogram” medelst psykografi åstadkommen
karakteristik; psykoloʹg [-åg]
människokännare; en som sysslar med psykologi;
psykologiʹ vetenskapen om själslivet;
psykologiseʹra närgånget analysera;
psykoloʹgisk [-lå-] som hör till el. avser
psykologin; som avser förmågan att rätt handskas
med människor; rätt, lämplig i det p-a
ögonblicket; psykologism fil.
uppfattning som gör psykologin till grundvalen
för alla andra vetenskaper;
psykomotoʹriska cenʹtra hjärncentra som omsätter
psykiska impulser till handling, tal osv.;
psykoneuroʹs [-ås] sammanfattningsnamn
puder
på flera själsliga lidanden (hysteri, neurasteni,
tvångstankar, ångestneuros m. m.);
psykonomi” läran om lagarna för själslivet;
psykopaʹt en som lider av psykopati;
psykopatiʹ medfött själslidande med
abnorm utveckling av ett el. flera karaktärsdrag
utan att begåvning o. duglighet behöver vara
onormala; psykopaʹtisk som hör till el.
lider av psykopati; psykopatologi” läran
om sinnessjukdomarna; psykoʹs [-ås]
sinnessjukdom; sjukligt själstillstånd;
psykotekniʹk praktisk användning av psykologin;
psykoterapeuʹtisk [-pev-] som har
avseende på psykoterapi; psykoterapi” psykisk
behandling av sjukdomar.
psykrofobiʹ (fr. gr.) sjuklig fruktan för kyla,
särsk. kallt vatten; psykromeʹter
fuktighetsmätare.
Pt kem. tecknet för platina.
p. t. förk. för pro tempore.
pterodacʹtylus, pterosauʹrus (fr. gr.) utdöda
flygödlor; pterygʹium med. liten
förtjockning i ögats bindehinna.
ptolemeʹiska världssystemet greken
Ptolemaiosʹ lära om jorden som världsalltets
mittpunkt med solen, månen o. planeterna
svävande omkring sig.
ptomaiʹn (fr. gr.) gift som bildas i lik.
ptoʹsis (gr. ”fall”) med. ögonlockets
nedhängande; nedsjunkna inälvor vid hängbuk.
ptyaliʹn (fr. gr.) stärkelseklyvande enzym i
saliven; ptyalisʹm salivflöde.
Pu kem. tecknet för plutonium.
puberteʹt (fr. lat.) manbarhet, könsmognad;
puʹbes (lat.) håren kring könsorganen; anat.
blygdtrakten.
puʹblica auctoritaʹte (lat.) med överhetens
tillstånd; puʹblica fidʹes den allmänna
tillliten (människor emellan).
puʹblice (lat.) offentligen; publiceʹra
offentliggöra, utge i tryck; publicisʹt tidningsman;
publicistiʹk tidningsväsen, journalistik;
publiciteʹt offentlighet; tidningsväsen; pubʹlic
school [pablik skol] exklusiv eng.
internatskola; publiʹk allmän, offentlig; allmänhet;
åhörar-, åskådar-, läsekrets; publikaʹner
fornrom. skatteindrivare o. tullmän;
publikatioʹn offentliggörande; utgivande av en
skrift; offentliggjord skrift; publikum
publik(en).
p.u.c. förk. för post urbem conditam.
pucellʹe [pysäll] (fra.) jungfru, mö (särsk. om
Jeanne VAro).
puck (eng.) trissa av vulkaniserat gummi,
användes vid ishockey.
pud [pot] rysk viktenhet = 16,38 kg.
puddʹling eng. metod att framställa
smidesjärn av tackjärn.
puʹdel (fr. ty.) ullhårig hundras.
puʹder (fr. fra.) fint kosmetiskt (ris)pulver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
