- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
296

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - ricorso ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ricorso

ricorʹso [-kårrså] (it.) återgång; inlaga.

rideau se ridå.

ridenʹtem diʹcere veʹrum (lat.) under skämt
säga sanningen (Horatius); riʹde si sapʹis
skratta, om du är förståndig.

ridikyʹl (fr. fra.) löjlig; se även redikyl.

ridåʹ (fr. fra.) (teater)förhänge; rökridå o. d.

rien” ne va plus [riäng na va ply] (fra.) (vid
rulettspel) inga fler insatser!

riʹgabalsam gammalt medel mot gikt.

rigaudonʹ ([rigådång] (fra.) munter
provensalsk dans i 4/4 el. 2/4 takt.

rigel se regel.

rigg (fr. eng.) fartygs tackling; riggʹa tackla
ett fartyg.

Right honʹourable [rajt ånnarabl] (eng.)
”högvälboren” (titel för högre adelsmän o.
vissa högre ämbetsmän); Right revʹerend
titel för eng. biskopar; right or wrong my
counʹtry [rajt å rång maj kantri] ”jag håller
på mitt land, vare sig det har rätt cl. orätt”.

rigiʹd (fr. lat.) stel, styv; rigiditeʹt stelhet;
geol. jordklotets motstånd mot
formförändringar; med. lemmars stelhet,
oböjlighet.

rigʹor (lat.) stelhet; r. morʹtis likstelhet;
rigorisʹm Ööverdriven stränghet; rigorisʹt
sträng sedelärare; rigoröʹs Ööverdrivet
sträng; noggrann.

Riʹgveda (sanskrit) hymn-veda, den äldsta av
vedasamlingarna.

rikoschettʹ (fr. fra.) projektil som
rikoschetterar; rikoschetteʹra studsa mot mark- el.
vattenytan o. fortsätta vidare i annan
riktning.

riksha se rickshaw.

rilascianʹdo [-sjandå] (it.) mus. avtagande i
hastighet.

riʹma (lat.) anat. springa; r. pudenʹdi
blygdspringan.

riʹmtursar (fr. isl.) onda köldjättar i den
fornnord. myt.

rimʹur isl. episk diktart med flera sånger av
växlande strofform.

rin jap. räknemynt = 1I/10 sen.

rinforzanʹdo, rinforzaʹto (it.) mus. med ökad
tonstyrka.

riʹo (sp. o. port.) flod, ström.

R.I.P. förk. för requiescat in pace.

rip. förk. för ripieno; ripieʹno [-pjänå] (it.)
mus. med full kör el. orkester.

ripoʹso [-åså] (it. ”vila”) bild av den heliga
familjen vilande under flykten till Egypten;
= stilleben.

ripoʹst [-å-] (fr. fra.) motstöt efter parerat
anfall (i fäktning); kvickt o. snabbt funnet svar;
riposteʹra parera med motstöt; svara kvickt
o. snabbt, ge svar på tal.

ripple marks [ripl maks] (eng.) vågformiga
ränder på sandstränder o. dyner.


robe

ripreʹsa (it.) mus. = repris.

rips (fr. eng.) tvåskaftade tyger med tätsittande
upphöjda ränder.

ris (ytt. fr. arab.) 20 böcker papper.

risaliʹt (fr. it.) svagt framskjutande mitt- el.
sidoparti av byggnad.

risk (fr. fra.) fara, våda, äventyr; riskaʹbel
farlig, vådlig; riskeʹra äventyra, sätta på
spel.

risoll” [-å-] (fr. fra.) smördegspastej fylld med
färs el. stuvning.

risoluʹto [-otå] (it.) mus. med beslutsamt
föredrag.

risorgimenʹto [risårdjimentå] (it.
”uppvaknande”) Italiens nationella pånyttfödelse
under 1800-talet.

risottʹo [-å-] (it.) rätt på ris med tomatpuré,
riven ost o. d.

risposʹta [-å-] (it. ”svar”) mus. den svarande
stämman i en fuga.

ri(sjtorʹno [-tårrnå] (it.) återbetalande av
premien vid vissa försäkringar (s. k.
ristornering).

riʹsum teneaʹtis, amiʹci? (lat.) kan ni hålla er
för skratt, mina vänner? (Horatius); riʹsus
sardonʹicus sardoniskt leende.

risvegliaʹto [-sveljatå] (it.) mus. muntert,
livligt.

rit (fr. lat.) kyrklig ceremoni, kyrkobruk.

rit. förk. för ritardando; ritardanʹdo (it.)
mus. småningom långsammare; mots.
accelerando.

riʹte (lat.) på vederbörligt sätt, riktigt.

ritenuʹto [-notå] (it.) mus. återhållet, långsamt.

ritorʹna al segʹno [-tårrna al senjå] (it.) = dal
segno.

retornellʹ el. riturnell” (fr. it.) mus.
instrumentalt för-, mellan- o. efterspel i sångstycke.

rituaʹl (fr. lat.) stadgad (gudstjänst)ordning;
mässbok; ritualmord människooffer;
ritualisʹm fasthållande vid (den kyrkliga)
ritualen; rituell” som hör till ritus; riʹtus
(lat.) kyrkobruk; ritual.

rivaʹl (fr. lat.) medtävlare, medfriare;
rivaliseʹra tävla, kappas om företräde; rivaliteʹt
rivalskap, tävlan.

riverʹso (it. ”omvänt”) mus. betecknar att
stället även kan läsas bakvänt.

rivieʹra [el. -ä-] (it.) strand, kust; Rivieʹran
särsk. medelhavskusten söder om Alperna.

R mk förk. för Reichsmark.

Rn kem. tecknet för radon.

R.N. förk. för Royal Navy.

roaʹdster [råodsta] (eng.) landsvägshäst; öppen
bil av sporttyp.

roaʹstbeef [råostbif] (eng.) se rostbiff.

rob se robe.

robbʹert [-å-] (fr. eng.) omgång i kortspel.

robe [råbb] (fra.) försv. rob [råb] praktfull
(historisk) damklänning; fra. o. eng.
dam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free